Mys och pys

AUKTIONEN PÅ "ROSA KATTEN" HAR STARTAT!

2007-10-15T21:04:00.000+02:00

AUKTION!
Den här vackra rosa katten fick vi av strumpstickan , som har virkat och knåpat ihop den, att auktionera ut till förmån för Cancerfondens Rosa Bandet-insamling.
Auktionen börjar idag och det senaste budet är 40:-.

Om man vill lägga bud, kan man göra det via e-post (info@2knit.se ), via telefon (031-199080) eller via bloggen (http://www.2knit.blogspot.com/) .
Vi kommer att uppdatera bloggen för varje nytt bud som kommer in.
Sista dag att lägga bud är den 27 oktober kl. 15.00

Vi hoppas att den ljuvliga rosa katten ska inbringa mycket pengar till Cancerfonden

En rolig, men tröttsam dag!

2007-01-31T23:29:00.000+01:00

Idag har jag skyltat om 2 skyltfönster och det blev bättre än jag trodde. Det var svårt att få balans i det hela; inte för mycket och inte för tomt, och färger som är samstämda. Men jag fick fria händer och det var sååå kul. I eftermiddags var jag på loppis och köpte 2 korgar och några böcker. Korgarna var till garnbutiken och bäckerna var till mig. I morgon ska jag på bio kl 10.00 !!! Precis lagom till att jag hinner till 2 Knit utan att stressa.

Är det någon som vet hur man gör om man vill att bara en mindre krets ska läsa ens blogg?

Tips önskas.

Lite bättre

2007-01-27T18:10:00.000+01:00

Idag är det lite bättre. Vadderingen hi huvudet har tunnats ut, men jag har fortfarande en hes och intressant stämma. F.ö. har jag missat 2 filmer på Filmfestivalen som jag hade köpt biljetter till. Trist!

Snörvel

2007-01-26T17:04:00.000+01:00

Usch, idag var det inte kul. vaknade och kunde bara väsa. Halsen kändes som ett sandpapper och näsan var täppt. Ingen garnbutik idag:((

Dag 2

2007-01-23T22:41:00.000+01:00

Idag har jag börjat sticka den här koftan i grönt med blå kant att hänga i skylten, när den blir klar. Snygg va??

Det senaste nu är att hålla ihop koftan med en pinne istället för knappar och knapphål. Och det finns massor med fina pinnar med mönster eller djur på toppen.

Utmaning

2007-01-23T22:07:00.000+01:00

Jag fick en utmaning av Mari lo:
Lista fyra saker/frågor du skulle vilja säga/fråga till människor som inte längre lever!

1. Jag skulle vilja veta mer om min mormors barndom. Hennes mamma dog när mormor var 7 år gammal och eftersom hennes far inte kunde ta hand om henne när han arbetade, blev hon fosterbarn och senare piga.

2. Jag skulle ha velat fråga Sara, Abrahams fru. Hur gammal var du egentligen när du födde Isak?

3. Nannerl Mozart: Hur var det att vara begåvad och ändå leva i skuggan av din lillebror, Wolfgang Amadeus?

4. Till Mona-Lisa målad av Leonardo da Vinci: Vem var du egentligen och vilken är hemligheten bakom ditt berömda leende?

Jag skickar den vidare till Lena och Totti och till Lindalotta om ni har tid och lust och orkar.

Första dagen!

2007-01-22T21:56:00.000+01:00

Åh, vad det var underbart! Alltihop! Lokalen, L. som äger affären, garnerna, allt!!
Vi började med att dricka kaffe , Mollbergs blandning - det bästa, och sedan pratade vi. Jag fick lära mig hur kassan funkar, hur garnerna är ordnade och sedan fick jag ett uppdrag:
Jag ska sticka några saker till det lilla skyltfönstret. Vad som helst, med vilka garner som helst!
Det fanns bara en nackdel och det var att jag hann nästan bara komma innanför dörren, så var det dags att gå hem. Tänk att två timmar kan gå så fort!!

Yes Yes Yes

2007-01-19T17:01:00.000+01:00

NU ÄR DET KLART!! Jag börjar min praktik i den fina garnbutiken 2 Knit på måndag!!!

Och äldste sonen fyller 20 år idag - GRATTIS HENRIK!! - och fick precis det han önskade sig, en "cry baby", en wha wha-pedal till sin elgitarr. Önskemiddagen blir Hamburgare och Kladdkaka. Gissa om vi ska fira ikväll - fast inte för mycket för i morgon är det skridskotävlingar igen på Ruddalen. Den skulle gått på utomhusbana i Köpenhamn, men blev flyttad hit eftersom det inte gick att ordna is.

E. är på Vinteruniversiaden i Turin. Det är som VinterOS för universitetsstuderande och hon ska vara där en hel vecka. Hon är enda skrinnaren från Sverige och jag hoppas att hon har det riktigt kul.

Nu ska vi äta födelsedagsmiddag!! Ha det!!

Hurra!!!

2007-01-18T11:07:00.000+01:00

Jag är klar hos tandläkaren efter dagens rotfyllning, men nu kommer nästa chock: 11000:-!!!

Men igår var jag på första repet med kören och det var såååååå härligt och Carmina Burana kommer att bli sååååååläcker att sjunga bland 250 pers. Jag har hummat på den hela dagen idag och nu har jag köpt CD:n också. Här är 50 sekunders smakprov. Lyssna !

Jag har fått praktikplats!!

2007-01-17T11:20:00.000+01:00

TJOHOO!!

Det är nästan bestämt. På fredag ska coachen och jag gå på besök till garnaffären och tala med innehavaren om när jag kan börja och hur länge jag ska vara där till att börja med. Det ser ljust ut för första gången på länge.

2007-01-14T15:27:00.000+01:00

Den här skylten skulle finnas överallt där det finns barn

Coaching 4 - 16 januari

2007-01-13T00:18:00.000+01:00

Förra veckan var det PRAKTIKSÖKARVERKSTAD. Ett långt och härligt ord, som nog inte ännu kommit in i SAOL. Det innebär att jag har gått runt på stan ca 2 timmar inkl. fika och sökt praktikplats till mig.
Men jag ska kanske skriva en liten resumé precis som i såporna.

Jag har kommit med i ett EU-projekt, Enter, som FK har tillsammans med en stadsdelsförvaltning här i stan. Jag har fått en egen jobbcoach, som ska försöka leda mig varsamt in i arbete av något slag igen. Det är en lång process, men hon tar det varligt och i min takt.

Jag har varit med om introduktion i projektet, samtal, idéeinventering, kompetensanalys och kompetensinventering, "work shop" om kompetens, skrivit ner tankar om hur min praktikplats ska vara beskaffad och sedan har jag varit ute på "fältet" och sökt praktikplatser.

Det känns väldigt konstigt att gå runt och fråga om företaget i fråga tar emot praktikanter när jag förut varit fast anställd i 25 år. Jag känner mig väldigt liten och det känns som om jag var på tiggarstråt, men ju fler jag frågat ju lättare blev det. Ni skulle sett hur lättade de blev när jag ska att praktikplatsen gällde mig och inte högstadieelever.

Jag vet ju inte riktigt vad jag vill göra de närmaste åren, men det skulle vara kul med något som har med litteratur eller textilt arbete att göra. Därför var jag runt i flera bokhandlar och förhörde mig. Inte ett enda napp fick jag. Dessutom var jag i några affärer som säljer linnekläder bl.a. Klädd i Konst och andra designers. Men det jag hittade som verkligen kommer att bli bra är en garnaffär som heter "2 Knit". Det är en ljus och fin affär med massor av fräcka garner runt väggarna i olika färger och i affären finns också uppstickade modeller och ett stickbibliotek. Det fina i kråksången är att om det inte finns så mycket att göra vid något tillfälle så kan jag hjälpa innehavaren att sticka upp modeller.Och den ligger 5 minuter hemifrån!! Visst låter det kul?

Coachen och jag ska gå dit på studiebesök i denna veckan och diskutera hur länge jag ska vara där per dag. Praktiken ska vara i 6 månader för att kunna utvärderas och till att börja med ska jag vara där 10 timmar/vecka. Detta kan sedan utökas efter min förmåga och om coachen tycker att det verkar lämpligt.

Dessutom börjar kören repetera i morgon!! Denna terminen ska vi sjunga bl.a. Carl Orffs "Carmina Burana". Konserter blir det i Eriksbergshallen den 15 april kl 15.00 och 19.00. Boka det ni som bor i Göteborg.

Gissa om jag är glad idag!!!

Hurdan är du?

2007-01-09T23:50:00.000+01:00

Det här testet hittade jag hos ca. Klicka här!

Utåtriktad Planläggande Abstrakt Känslostyrd person

SÅDAN ÄR DU:
Du är mycket intresserad av, vad som pågår i din omgivning. Du gillar att prata med andra (nästan oberoende om vad det handlar om) och att vara med, där "det sker".
Du gillar att ha struktur och ordning i ditt liv. Du använder troligtvis din kalender flitigt för att hålla koll på de saker du skall komma ihåg. Du fattar snabbt beslut – även när det gäller din värdering av andra människor. Därför kan din omgivning uppfatta dig som lite dominant emellanåt.
Du fokuserar på "the big picture" och tycker om att teoretisera över VARFÖR saker fungerar som de gör (medan du inte bekymrar dig så mycket om detaljerna). Du är en kreativ person, som gillar att experimentera.
Du lever dig gärna in i andra människors situation och är snabb att stötta andra om de har behov för det. Du värdesätter känslosamhet och tar ofta beslut utifrån dina personliga värderingar.

Ja, kanske det

Inte mina alla!

2007-01-09T23:32:00.000+01:00

Jag måste bara förklara att John och Winston är Mettes katter och Shiva är min.

Lika som syskon??

2007-01-09T12:38:00.000+01:00

Överst: John

Mitten: Winston

Nederst: Shiva

Vilken hund är du?

2007-01-06T20:08:00.000+01:00

Engelsk bulldog

Bulldoggen är en cool livsnjutare av rang. Den ser tuff ut, men har inte riktigt koll på vilket skrämmande intryck den kan göra på såväl människa som andra hundar. Den börjar aldrig ett slagsmål, det behöver den inte. Tvärtom så förväntar den sig att alla är lika fredliga som sig själv. Bulldoggen lever under devisen "peace, love and understanding annars får du riktiga problem". Skulle den dock mot förmodan hamna i slagsmål är det bara ett som gäller; vinna eller dö. Många skulle nog kalla bulldoggen för den perfekta hunden, lugn och sansad. Den skäller nästan aldrig. Och sist men inte minst, en bulldog älskar att åka bil, tåg, båt eller flyg. Den är lättskött och behöver inte alltför mycket motion.
TESTA SJÄLV

Unga män - tyckare eller meddelare av fakta?

2007-01-04T22:26:00.000+01:00

Annaa tar idag upp i sin blogg ett viktigt och ständigt aktuellt ämne, nämligen hur kan det komma sig att unga män ofta talar om hur saker och ting faktiskt är, medan unga kvinnor oftare frågar, diskuterar och argumenterar för sina åsikter.Pojkar tar mer plats på dagis, skolan och på universitet och högskolor. När de söker jobb är de ofta självsäkra och tror att de klarar allt medan kvinnor är mer osäkra på om de törs anta utmaningen på ett nytt jobb. (Jag generaliserar förstås.)

Annaa skriver "Det har inget hänt. Pojkarna vet. Och tål inte motsägelser",

och "Jag träffar yngre män som inte går i den där självgoda mittfåran. Men jag träffar andra som gör det.Och jag undrar så mycket hur de blir till eller snarare formas, i generation efter generation. Omgivna av stolta mödrar. Alltid lika stolta mödrar.

Ett intressant inlägg, tycker jag, som tål att diskuteras. Själv har jag tre söner, som jag är stolt över, men fördärvar jag dem och gör dem till kvinnoförtryckare och självgoda uppblåsta knölar?

De är 20, 18 och 15 år gamla och vi har försökt lära dem sedan de var små att det alltid finns två sidor av en sak. Det föll sig ofta naturligt eftersom de i en viss ålder slogs och bråkade jättemycket. Jag försökte få dem att diskutera istället för att bara veva med knytnävarna eller klösa varandra. Det är ju inte lätt när man är 4-5 år, men det var ett gyllene tillfälle att börja och sedan har det bara fortsatt. Att lära sig argumentera och förhandla är viktigt och de har gått i den hårda skolan med en mamma som var SO-lärare och jag ville ju att de skulle lära sig ett demokratiskt förhållningssätt till livet och varandra.

Ett ganska typiskt och lite roligt exempel utspelade sig en sommar då vi var på väg till Norrbotten för att hälsa på farmor. Pojkarna var väl mellan 7-12 år. Vi hade stannat och handlat wienerbröd någonstans och om man köpte 6 st fick man dem för 20:- (om jag minns rätt) så då gjorde jag det. Vi stannade och fikade och alla åt varsitt wienerbröd till fikat på rastplatsen och så körde vi iväg igen norrut.

Plötsligt säger någon av pojkarna:

"Vem ska ha det wienerbrödet som blev över?"

"Jag vet inte", säger jag.

"Jag tycker jag kan få det",säger mellansonen J.

"Nä", säger H, "jag kan få det för jag är äldst".

"Det är du inte", säger jag då, "det är jag".

"Jamen, jag menar av barnen, säger H.

"Men, säger fadern, varför är det självklart något barn ska ha wienerbrödet? Kanske har jag förtjänat det eftersom jag har kört så långt?"

"Eller jag", sa jag, "eftersom jag har köpt dem".

"Nej", säger minsten A," jag tycker vi röstar om det."

"Ja, det gör vi", sa resterande söner.

"OK", sa jag, hur ska röstningen gå till?

"Vi röstar bara och den som får flest röster får wienerbrödet", säger A.

"Men om det blir jämnt då"?, sa jag, "vem har utslagsrösten?".

"Det blir inte jämnt, säger otålige J., "nu röstar vi".

Modern replikerar, "Men om det blir jämnt, så måste man ha bestämt i förväg vem som ska ha utslagsrösten. Jag kan ha utslagsrösten."

"Men om alla röstar på sig själv och du har utslagsrösten, så röstar du såklart på dig själv och då får du wienerbrödet.

"Ja, det är klart", sa jag.

"Nej, så kan vi inte göra för det blir orättvist. Vi barn borde ha två röster var för vi är så små", föreslog H.

"Nej men varför det? Vi vuxna borde ha två röster för att vi är stora och har mer erfarenhet än små."

"Nej, det blir också orättvist", sa J.

"Vi kan också höra om någon INTE vill ha wienerbrödet och om det är så, kan vi dela det så alla får varsin bit", sa jag, "det blir väl rättvist".

"Ja", sa A."är det någon som INTE vill ha wienerbröd?"

Men nä, alla ville ha det stackars wienerbrödet.

"Hur ska vi då göra?, sa H. uppgivet.

"Jag föreslår att vi delar det i 5 delar, så får alla varsin bit och det blir himla rättvist", sa jag till slut och försökte hålla igång diskussionen. Jag märkte att killarna började tröttna på mitt konstiga sätt.

" Nej", sa J. trött, om vi ska dela wienerbrödet i 5 delar, så blir det sån liten bit att man knappt hinner smaka det förrän det är slut. Vi skiter i det".

"Ja, det gör vi"sa de andra två, "vi kan inte lösa det.

"OK", sa jag, "om alla tycker så,så struntar vi i det eller ska vi rösta om det?

"NEJ!!!" skrek alla i baksätet.

Undrar ni hur det gick med wienerbrödet? Jo, nästa gång vi rastade så delade vi det i tre delar och pojkarna fick varsin del.

Men frågan kvarstår: Är det mödrarna, som fördärvar sönerna? Kan det inte lika gärna vara fäderna, som ska vara förebilderna för sina söner?

2007-01-03T00:15:00.000+01:00

Vill du vara en bärare av ljuset?
Tag med dig bilden
till din sida.

Vill du, att ljus ska leva, tänd då hos andra samma längtan.
Tänd frimodighetens ljus i rädslans mörker,
tänd rättens ljus i korruptionens mörker,
tänd Trons ljus i förnekelsens mörker,
tänd Hoppets ljus i förtvivlans mörker,
tänd Kärlekens ljus i dödens mörker.
Bo Setterlind

Vidarepassat från Eva

Stilleben

2007-01-02T22:19:00.000+01:00

Älskade Shiva!

Här ser hon väl stillsam och fridfull ut. I natt var det allt annat än fridfullt. Halv fem hördes ett förfärligt brak och efter en liten stund kom yngsten A. in med Shiva i famnen. "Vad hände", sa jag sömnigt?

"Vi har en liten hårig vän, som välte julgranen."

Den här dikten...

2007-01-02T18:06:00.000+01:00

hittade jag av en händelse. Visst är den rolig och tänkvärd!

en liten broschyr om pensionsförsäkring

(jan 2005)

Jag har alltid försökt tycka om de tråkiga gubbarna på tvn.

Jag har tänkt som så har jag tänkt att kanske

man blir en tråkgubbe själv en dag.

Då kan det vara bra att ha tyckt om dom hela tiden.

Likaså har jag försökt tycka om knarkare, idioter och

handelsresande.

En sån kanske man också kan bli.

Världen är full av möjligheter kan jag

finna mig själv att tänka som exempelvis när det regnar.

Man måste ligga steget före.

Att tycka om de andra kan bli som att

tycka om sig själv i förskott.

Andra dagar tänker jag bara på exotiska fåglar och

läckra små vitvaror.

Det går också bra.

Bob Hansson

Så här kan det gå till i vår familj...

2007-01-02T00:42:00.000+01:00

Äldste sonen H skulle på nyårsfest och började prova kläder två dagar i förväg, övade på att knyta slipsen, köpte nya manschettknappar och en fräck väst. Det var viktigt att varje detalj blir rätt.
Han hade för ett tag sedan fyndat en Tiger-kavaj på second-hand för 50:- och den var nästan helt ny. Fantastiskt tyg - ull - och tjusig, men aningen för kort på ärmarna och knapparna skulle flyttas ut lite. Det lovade jag göra och började med att sprätta upp ärmarna och fodret och mellanlägget och sprätta av knapparna på vardera ärmen. Det visade vara pilligare än jag trodde. Kavajen var väldigt välsydd och jag ville ju få den att se ut som förut. Det tog lång tid och jag gjorde om det en gång, men det blev bra till slut och ingen rand syntes på ärmen.
Sedan var det knapparna att knäppa med. Det finns en innerknapp, som ska göra så att kavajen sitter snyggt och alla knapparna skulle flyttas, så att kavajen satt snyggt. Vi mätte och mätte med skjorta och och med skjorta och väst och till slut så blev han nöjd och jag kunde börja sprätta igen och sy fast.
Det var sent på lördagkvällen när jag började och jag ville göra det innan nyårsafton var inne. Klockan blev ganska mycket innan allt var klart och pressat, men allt blev perfekt (tyckte jag).

Nyårsafton kom och han provade kavajen, men tyckte att den var för stor. Jag sa att det inte var någon figursydd modell utan skulle sitta så, men nej han var inte nöjd. Då blev jag liten trött och föreslog att han skulle fråga resten av familjen och fadern tyckte att den satt perfekt. "Absolut inte mindre. Då sitter inte sprunden snyggt och du måste kunnas röra dig ledigt i den." Hans bröder höll med och det blev långa diskussioner som med tiden blev ganska tröttsamma.
"Nu provar vi in den som du vill ha den, och så sätter jag ett märke där", sa jag och så gjorde vi. Det blev precis där jag satt knapparna:] Men han var inte nöjd och gick på sin bror J igen och ville ha medhåll. Då hade J. verkligen tröttnat och inte heller var han så intresserad av hur många centimetarar som var fel hit eller dit: "Alltså jag kan inte se att det blir någon större skillnad och förresten blir väl alla fulla och då bryr sig ingen om dina knappar" Ridå.

(Han blev jättesnygg till slut och hade haft jättekul på festen. Jag vet inte om alla blev fulla, men ingen hade kommenterat hans kavaj negativt i alla fall)

Nu är det nytt år...

2007-01-01T02:05:00.000+01:00

...och jag ska inleda det i bloggen med att önska att alla får det bättre - inte bara materiellt, men också själsligt och kroppsligt. Ett glatt år vill jag att det ska vara och ett år där alla är friska och kreativa och harmoniska och sams och vänliga och omtänksamma och rara och starka och hjälpsamma och musikaliska och kloka och förnuftiga och generösa och givmilda och förstående och roliga och påhittiga och nyfikna och trofasta och kärleksfulla och dansanta och snälla mot djur och självironiska och har självkänsla och, och, och....

ETT GLATT BLOGGÅR ÖNSKAS ALLA!!

2007

2006-12-31T00:33:00.000+01:00

GOTT NYTT ÅR!!!

Julkatter

2006-12-29T22:39:00.000+01:00

I julhelgen var vi kattvakt åt Shivas kompis Flisa, som bor några våningar upp i vårt hus. Flisa är 1½ år men väldigt liten till växten, mindre än Shiva, som är snart 9 månader. I början var det ett väldigt rusande och de brottades och höll på med julklappspappret så det stod härliga till. De fick varsin julrosett och de var så söta så. Hela juldagen sov de som drogade 12 timmar i sträck, men vid midnatt vaknade de till liv igen och fortsatte leken att jaga varandra. De låg som streck genom lägenheten och man fick absolut inte gosa med någon. Det fanns det inte tid till. Efter att Flisas matte kommit hem igen tror jag att Shiva saknar sin kompis. Som tur är så bor hon nära. Det är bara att ta hissen.

Your Birthdate: March 2

2006-12-29T02:30:00.000+01:00

You're so intuitive, it's like you have a sixth, seventh, and eighth sense.You connect with others freely and easily - and you tend to have many best friends.Warm and caring, it's hard for you to close your heart to anyone.Affection is like air for you - you need to give and receive it to survive.
Your strength: Your universal compassion
Your weakness: Your unpredictable mood swings
Your power color: Mauve
Your power symbol: Butterfly
Your power month: February

GOD JUL!!

2006-12-24T23:15:00.001+01:00

Här ser ni Årets Gran hos oss. Jag vill önska alla mina läsare

En riktigt God Jul och ett fint 2007!!

Jul på Liseberg

2006-12-22T02:12:00.000+01:00

Igår var E. och jag på Liseberg och det var såååå vackert med alla ljusen.
Här ses den fina entrén

Huvudstråket

Det vackra trädet precis vid Taubelunden - fast nu spelades "O helga natt"

Vattenfallet vid "Å andra sidan" (Mölndalsån flyter rakt igenom Liseberg, därav det humoristiska namnet - det är ju Göteborg) med eld överst och underbar ljussättning.

Vattenfallet på väg till entrén

Flitiga fingrar

2006-12-17T22:58:00.000+01:00

Oj, vad vi har bakat idag, E. , A. och jag. Vi bakade både pepparkakor och lussekatter och vi lyssnade på julmusik hela tiden. Vi sjöng med i alla vi kunde och det var många. Bäst och högst gick "O helga natt" och då tog vi i så att de stora hjärtanen nästan sprack. Men roligt hade vi och varma blev vi. Pepparkakorna blev sådär - lite mjuka - jag har slarvat bort mammas gamla recept, som hette "Margaretas pepparkakor och var sådär starka som nästan Kung Oscar. Detta hette "Tant Harriets pepparkakor och var rätt så goda, men inte riktigt som Margaretas. Lussekatterna fick många olika former och jag gjorde faktiskt ett "Prästens hår", precis som mamma alltid gjorde.
De stora hjärtanen ska dekoreras med kristyr och alla barnen ska få varsitt med sitt namn på att hänga i sitt fönster.

Web shop?

2006-12-16T15:56:00.000+01:00

Jag har länge varit sugen på att ha en web shop, men det verkar så krångligt. Man måste förstås ha en massa kontroller och sånt, så att inget blir fel.

Men jag tycker ju om att sy - helst syr jag kläder i linne - byxor, tunikor, jackor etc. Jag syr enkla modeller som passar kvinnor i större storlekar, men också för dem som är små och kanske har svårt att hitta kläder i affärerna. Ofta har jag någon liten detalj, som gör att det blir lite extra "piffigt" och annorlunda. Den här tunikan i ganska grovt linne skulle egentligen bli enfärgat cerise, men jag hade köpt för lite tyg och det gjorde att jag fällde in litet svart linnetyg jag hade hemma och med en soutageknapp (en handgjord, flätad och sydd knapp) blev den fin tycker jag. Bak är den enfärgad så när som på en fjärdedel nederst, som är svart.

Min dröm är att ha ett tygcafé med min kollektion och där gästerna/kunderna kan antingen beställa kläder i sin egen storlek, titta i modetidningar och/eller köpa tyger där och sy själv; allt medan man kan dricka kaffe och äta bakelser.

Kanske skulle jag börja med att lägga ut på Tradera, fast jag tror inte att man får nåt vidare betalt eller som någon föreslog (var det inga m), lägga ut ett plagg på bloggen och låta första kvinna köpa eller högstbjudande. Tja, det hade varit betydligt enklare än att fixa en web shop, som jag inte har en aning om hur man gör.

Men då inställer sig frågan: Skulle någon köpa?

Hos farbror doktorn

2006-12-14T22:06:00.000+01:00

Nytt avstämningsmöte- denna gången med FK och min läkare och ännu en redogörelse vad som hänt sen sist med Rehab Söder och schema och struktur. Han verkade nöjd och var helt på min linje om att inte gå på för fort och det kändes väldigt bra.
Han sa också att jag blivit rejält tilltufsad av min senaste arbetsgivare och det skulle ta tid att komma tillbaka och att det fick ta den tid det tar. Skönt att höra!!

Kompetens och kompetens

2006-12-13T22:45:00.000+01:00

Igår blev det inget skrivet och det berodde på att jag var borta hela dagen och när jag väl kom hem var jag fullständigt dränerad på ork.
Work shopen var bra och Roffen Engström hade intressanta infallsvinklar på det här med kompetenser och nya karriärer. Han har skrivit böcker i ämnet också om någon vill veta mer. Han sa att dagens arbetsmarknad är ungefär som arbetsmarknaden för frilansare alltid varit. Man måste marknadsföra sig själv och innan dess ta reda på om ens kompetenser som man redan har kan fungera även i en helt annan bransch.
Det var längesedan jag var tvungen att koncentrera mig i sex timmar och det märktes. Naturligtvis kom huvudvärken som på beställning idag. Men det finns ju piller.
Idag var jag också på möte med min jobb coach. Vi pratade och gjorde upp ett schema över vad och när jag ska träffa henne, göra annat m.m.
Jag behöver få struktur på mina dagar och då är det inte dumt att behöva vara på en plats vid en viss tid och utföra en viss uppgift. Till att börja med ska jag ha två timmar per dag. Det är ungefär vad jag känner att jag mäktar med - och har jag något annat inbokat så får det räcka den dan. Ett projekt per dag.Det känns som en lagom början. Jag är nämligen livrädd för att ta i för mycket och gå fram för snabbt. Det har jag provat under många år och se hur det gick. Nu får det ta den tid det tar och det säger coachen också och det känns väldigt bra. Skynda långsamt, nä inte skynda alls

Här är jag igen!

2006-12-11T19:03:00.000+01:00

I natt sov jag i korta intervaller av någon anledning och i sovperioderna drömde jag mardrömmar om skolan och skolans värld. Det har jag gjort sedan jag gick in i väggen, ibland är de groteska och absurda och ibland är de inte det utan bara skrämmande på ett eller annat sätt.
I morse var jag på avstämningsmöte inför möte hos min läkare med FK och min jobb coach och det var riktigt svårt att komma upp kl.8. Dessutom hällregnade det och blåste kulingvindar. Alltså väldigt frestande att ligga kvar i sängen - men jag kom mig upp och dit. Vi pratade en timme om hur det varit hittills och vi bokade en ny tid för coaching på onsdag. Det är nu vi ska börja med att försöka hitta "mina kompetenser" och hitta en lämplig praktikplats. Våra träffar innan har mest varit introduktion till projektet.Resten av dagen har jag sovit i omgångar och det var sååå skönt.
Nu känner jag att jag måste försöka vara pigg tills i morgon och lägga mig tidig och SOMNA. Får nog lita till ett litet insomningspiller. Min jobb coach har nämligen bokat in mig på en work shop 9-15 i morgon och det ska bli spännande. Det är Roffen Engström som håller work shop om kompetens och marknadsföring och han har rykte om sig att vara både lättsam och kunnig. Han är konstnär och jobbar/har jobbat som arbetsförmedlare.

SÖNDAG

2006-12-10T22:14:00.000+01:00

IDAG ÄR DET V-I-L-O-D-A-G! Återkommer i morgon.

Jag tänker INTE flytta mig...

2006-12-09T20:24:00.000+01:00

...förrän du har kliat mig lite.

Vilket Tarotkort är du?

2006-12-08T13:02:00.000+01:00

Det här testet hittade jag hos Nina på Johangården (se länklistan) och kunde inte låta bli att göra det.

You are the World

Completion, Good Reward.

The World is the final card of the Major Arcana, and as such represents saturnian energies, time, and completion.

The World card pictures a dancer in a Yoni (sometimes made of laurel leaves). The Yoni symbolizes the great Mother, the cervix through which everything is born, and also the doorway to the next life after death. It is indicative of a complete circle. Everything is finally coming together, successfully and at last. You will get that Ph.D. you've been working for years to complete, graduate at long last, marry after a long engagement, or finish that huge project. This card is not for little ends, but for big ones, important ones, ones that come with well earned cheers and acknowledgements. Your hard work, knowledge, wisdom, patience, etc, will absolutely pay-off; you've done everything right.

What Tarot Card are You?
Take the Test to Find Out.

Ord på ord

2006-12-07T00:47:00.000+01:00

Jag har hört att det finns ett spel på DN:s hemsida, som heter ord på ord, som ska vara så fantastiskt. Varför kan jag inte få igång det??? :-((

Rotfyllning och coaching

2006-12-06T12:00:00.000+01:00

Idag var jag till slut hos tandläkaren igen på rätt dag och rätt tid - tidigt i morse dock. Hon rensade rotkanalerna i en av mina inflammerade tänd eroch nu är det inte så himla mycket kvar. 2 rotfyllningar och sedan är det bara att betala och se glad ut. Det gick jättebra. Det enda som kändes var bedövningen och sedan fick hon härja fritt.

Jag har köpt mig ett par Koss hörproppar och det är det bästa jag gjort på länge. Jag har sådana konstiga öron att vanliga proppar inte sitter fast, utan trillar ut hela tiden, så fort jag rör på huvudet eller bara tänker tanken. De här är som vanliga öronproppar - formbara - och jättebra på att utestänga andra ljud. Jag hade med mig Dire Straits "Brothers in arms" och ett tag blev jag bara så trött att om hon inte hade börjat fila i tanden, så det vibrerade i huvudet, så hade jag nog somnat. Detta kan jag verkligen rekommendera. T.o.m. tandläkaren tyckte att det var perfekt - dels kunde hon koncentrera sig på arbetet och behövde inte berätta vad hon gjorde hela tiden (jag hörde ju inget) och dels var jag väldigt avslappnad och en idealpatient.

Igår var jag som sagt på coaching igen - nr 3 i introduktionsdelen. Det var en liten föreläsning, både tidsmässigt (1 timme) och deltagarmässigt (vi var 2 stycken som lyssnade) om kompetensanalys. Jag har aldrig förut hört ordet ens, men det visade sig vara ett bra verktyg när man ska söka jobb.

Man tar reda på vilka olika kompetenser man har och skriver ner dem på ett schematiskt sätt, för att sedan matcha dem mot en arbetsgivares önskningar i t.ex. en annons. Om någon är intresserad så maila mig, så ska jag försöka förklara lite bättre.

Vad som ska hända framöver med coachingen vet jag inte för detta var det sista i introduktionen. Forts. följer...

Coaching 3

2006-12-05T11:53:00.000+01:00

Har totalt glömt bort att skriva idag. Ska iväg på coaching igen - nån slags föreläsning. Mörkt och grått och trött.

Mental härdsmälta

2006-12-04T23:10:00.000+01:00

Idag har hjärnan inte varit med alls. Förutom att jag hade ont i huvudet och var blytung i kroppen, så glömde jag totalt bort min tandläkartid. De ringde och undrade om jag inte ville komma. Men de är såååå förstående och gav mig en ny chans på onsdag. Tårarna kom och jag undrar om det någonsin ska bli "som vanligt" igen och att jag kan fungera som förut.

Blytung!

2006-12-04T11:59:00.000+01:00

Idag känns hela kroppen blytung och huvudvärken kom som på beställning, som den alltid gör när jag har stressat eller haft mycket omkring mig. Och ändå gjorde jag inte så himla mycket. Jag är så trött på att inte orka.

En bra och precis beskrivning på hur det kan vara att vara utbränd hittade jag hos Nina på Johangården. Så här skriver hon:

"När jag är mer än trött och slut och sliten och stressad så inträffar ett obehagligt tillstånd. Jag blir svimfärdigtrött och matt. Svimningskänslan sitter dels i huvudet och dels i bröstet. Matt blir jag i hela kroppen. Och då vet jag vad klockan är slagen...Känslan är så obehaglig och svårförklarlig att jag inte vet hur jag ska beskriva den för att någon skall förstå hur det känns. Svimmat har jag gjort några gånger så jag vet hur det känns både före och efter. Känslan som kommer då jag är för uttröttad är som strax innan jag ska svimma... Men jag svimmar inte, det är enda skillnaden.
Känslan kommer när det blivit för mycket av intryck, ljud eller krav och måsten. Ibland även när jag gör sådant jag vill och tycker är roligt. Antar att det är kroppens sätt att säga till mig att jag måste ta en paus. Eller antar... jag vet nog att det är så. Och det enda som hjälper är just att coola ner sig. Vila och meditera, minska på krav och måsten.
Trots att jag är utbränd och inte ska ha massor med krav och måsten så blir det ändå vissa saker som jag ibland bara måste göra. Det går inte att sjukskriva sig från allt här i livet, vissa saker finns kvar ändå. Betala räkningar, viss skötsel av hemmet, sköta om mig själv och mina hundar... och så vidare. Bara för att jag är utbränd kan jag inte avskärma mig från allt liv, och det är ju inte meningen heller. Inget blir ju bättre bara för att jag sitter och stirrar rakt in i väggen. Vad jag menar är att även små skitsaker, det som tidigare inte varit det minsta jobbigt eller tidsödande, kan bli oöverstigligt. Och när jag väl ordnat vad det nu vara månde så är jag totalt dränerad på ork. Låter konstigt men så är det.

Och egentligen har jag mig själv att skylla.
Men om jag hade vetat då vad jag vet idag så hade jag aldrig hamnat i utbrändhetsträsket. Detta att jag ordnat och fixat och varit stöd och hjälp till allt och alla och arbetat som en tok på mitt jobb... och inte tänkt på mig ett dugg, det har gjort mitt tillstånd. Jag visste inte att jag var så värdefull för mig själv som jag ändå är. Räknade mig alltid i sista hand. Om jag räknade mig alls.

Jag har lärt mig att på min lista över viktiga personer i mitt liv ska jag stå först. För vad vore mitt liv utan mig? Platt ingenting! Så är sanningen. Det lärde jag mig på Lerniakursen... då först fattade jag detta viktiga budskap. Man kan säga att det gick upp ett ljus. Jag fick en insikt. En mycket värdefull insikt.Jag har också lärt mig att säga JAG i stället för man. Man är så svävande ord. Jag, det är inte alls fult att säga JAG. Jag vill... jag tycker... jag tänker... jag säger... jag! Men i detta lutherska land så är det fortfarande ganska fult att säga just JAG. Egofixerat. Men jag tror att den yngre generationen börjar lära sig att säga just JAG... Detta viktiga ord för mig. Och alla andra.Egofixerad. Det är just vad många av oss utbrända måste bli. Egofixerade. För vi har ju för det mesta tänkt på andra i första hand och lämnat oss själva därhän. Vi frågade hur det var med de andra... men frågade inte oss själva hur det egentligen var när vi nästan stupade av trötthet. Vi kallade oss lata och andra mindre fina ord och slet på än mer. Piskade oss själva till stordåd.
Men vem tackar oss för det idag? Ingen! Måtte jag nu ha fattat hur detta fungerar och aldrig mer hamna i denna skitsjukdom. Aldrig mer. Aldrig. En gång är en gång för mycket!
Och ni som inte varit utbrända... akta er!
Det är inget kul alls. Tvärtom!
Tänk er för. Innan..."

Kloka ord från en klok kvinna!

Skridskodag igen!

2006-12-03T20:36:00.000+01:00

Aktiva 2006-2007

•SweSkate är skridskoförbundets satsning för att skapa framtidens stjärnor.
•SweSkate är nu inne på sitt fjärde år.
•I år kan vi presentera 13 aktiva och en anställd tränare i SweSkate.
•SweSkate använder sig av Ruddalen och Göteborg som bas i sitt arbete.
•SweSkate jobbar hårt för att skapa de rätta förutsättningarna för våra aktiva.
•Målet med SweSkate är att föra tillbaka Sverige som en ledande nation inom skridskosporten.

Idag var det andra dagen på Scandinavian Cup och sträckorna var idag 500 m, 1500 m, 100m och 5000m. Men alla åkare kör inte alla sträckor utan får välja. Sonen körde idag 500m och 100m. Det är ganska kul att se 100 m för de hinner knappt starta förrän de är i mål. Han körde

bra idag och fick 40.95 på 500 m , trots att han inte såg så bra. Precis i starten, den viktiga, tappade han sin ena kontaktlins och såg inte riktigt skarpt. Hans pers. är 40.09 på den snabba isen i Salt Lake City, så det var bra gjort ändå. 100m gick på nytt pers. 10.83

E. åkte lysande både igår och idag. Det var så skönt att se henne så glad och nöjd efter allt trassel och tävlingsuppehåll. Hennes självkänsla nådde upp till taket och det riktigt lyste om henne. Hon blev tvåa på 1500m och hon åkte lysande, riktigt flög fram.

På bilden ovan ser ni gänget. Sonen står i bakre raden 4:a från vänster och E. står snett framför honom till till höger, fast numera har hon en kortare och fräckare frisyr.

Skridsko, skridsko, skridsko

2006-12-02T21:50:00.000+01:00

Idag blev det ingen blogg skriven kl. 10 för då var jag redan i Skrinnarhallen på Ruddalen i Västra Frölunda och stod i caféet. Det är Scandinavian Cup 2/Sverige 2 och äldste sonen är med. Det gick bra för honom idag. Han satte personligt rekord på både 500m och 1000 m. Det är en stor tävling med 130 startande och den höll på i sex timmar. Somliga åkte 3000 m också och det tog tid.

I morgon körs 100m, 500m och 1500 m. Det är bara att gå och lägga sig tidigt och ta med koskällan och heja det värsta som bara går.

Vi hörs - om jag har någon röst kvar.

2006-12-01T15:44:00.000+01:00

Nu är jag vaken och har faktiskt varit och gjort lite fynd också. Sonen och jag var borta på Stadsmissionens second hand-affär och där hittade jag lite julpynt och en jättefin skinnjacka för 130:-. Det var inte klokt - den var jättesnygg och nu hade de halva priset på kläder. Sonen hittade en Tiger-kavaj vi kände verkligen att vi hade gjort klipp. På vägen hem köpte jag en kalender av en Faktum-försäljare och hon var iskall om händerna. Hon stod utanför Systembolaget och sålde Faktum. När jag frågade om hon inte hade någon kalender sa hon:- Nej, jag har ingen med mig, men jag kan hämta en om du vill. Det tar bara 20 minuter.

Jag väntade och hon kom tillbaka med kalendrar. Jag betalade och innan jag skulle gå så fick hon mina mockavantar. Hon kramade mig och sa: Ha en skön helg.

Jag blev tårögd. Man har det ganska eländigt om man blir så glad för ett par vantar. Men jag kan jag har ju en hel låda med vantar så det kostade mig så lite.

Dag 2

2006-12-01T10:20:00.000+01:00

Jag är uppe men inte vaken. Idag ar det grått, grått, grått.

Dag 1

2006-11-30T10:15:00.000+01:00

Nu sitter jag i soffan (alltså inte i sängen) med kaffe framför mig och skriver i bloggen som överenskommet. Jag har redan skrivit en kommentar och därför blev det inte prick kl. 10.
Det har ju inte hunnir hända så mycket ännu, men igår försökte jag lyssna på mitt avslappningsband för att kuna somna tidigare och se - det funkade. Jag har faktiskt sovit i natt utan de konstiga, absurda drömmar jag har ganska ofta.
En av söndagens höjdpunkter vid frukosten är när mamman beättar sin groteska dröm. De är inte alltid mardrömmar, men de handlar heller inte om lyckliga, glada människor.
Nu väntar tidningsläsningen.
Idag har vår färska 15-åring namnsdag. Följaktligen heter han Anders. Grattis alla "Andersar" idag!
Födelsedagen igår blev en succe: Vi kom och sjöng för honom på morgonen kl. 7 och han fick fruktbakelse och julmust på brickan och alla presenter var bra- inte ett enda mjukt paket förutom lite mjukvara:). Önskemiddagen var Pizza, som store storebrodern gjorde OCH tårta. Och idag blir det namnsdagspaket. Vi är noga med att ta alla tillfällen till fest i vår familj.

Coaching 2

2006-11-29T19:23:00.000+01:00

Idag var jag på coaching igen och det verkar bra, men är väldigt koncentrerat och jag är alldeles slut när jag kommer hem. Idag pratade vi om "miraklet" - föreställ dig att mitt i natten kommer det en god fé och svingar sitt trollspö över dig och i morgon när du vaknar så är det en idealsituation för dig. Hur skulle det vara då?

Inte lätt att tänka sig, men jag har ju funderat ganska mycket på vad jag skulle vilja göra och berättade om min idé om ett tygcafé, där man kan fika, titta på mönster, på en uppsydd kollektion och köpa tyger. Om man inte kan sy själv så syr jag.

Coachen kom med många och svåra frågor som gör att jag verkligen måste tänka efter. Hur sannolikt är det att detta kommer att inträffa? Vad behöver du för att detta ska inträffa? Vilka krav kommer det att ställa? Vad blir det för skillnad mot förut?, för att bara ta några.

Det som jag behöver allra mest just nu är lite mer struktur på min tillvaro. Något som motiverar mig att stiga upp på morgonen och göra något meningsfullt. Jag behöver också något som håller koll och pushar så att jag verkligen gör det. Annars blir det som när man ska börja träna; det går några veckor och sedan blir det mer och mer sällan.

Nu kom vi överens om att jag ska stiga upp kl. 10 och skriva lite i bloggen varje dag. Det kan ju lätt kollas om jag verkligen gör.

Så imorgon är det Dag 1.

Balettängel

2006-11-28T20:52:00.000+01:00

Nu är det äntligen advent så man kan ta fram lite tomtar och änglar. Idag var jag på stan och köpte lite nytt pynt, fast egentligen skulle jag fixa present till vår "lille" som i morgon blir 15 år. Det blev elefanter från Indiska och en fin adventsstjärna i rött glas + en tjock balettdansande ängel från en ny affär på Drottninggatan. Jag tycker hon liknar mig lite grand.

Senaste projektet

2006-11-24T14:17:00.000+01:00

Här kan ni se mitt senaste projekt! Nej, inte mannen, men väl rocken han har på sig. Det är äldste sonen som vill ha en klassisk, svart rock med röda stickningar och rött foder. Det kan bli fräckt och vi har köpt världens finaste ulltyg och som mellanfoder ska det bli shetlandsull. Den kommer att hålla honom varm hela vintern. Visst är den snygg?

Han har sett en i stan och den kostade 2500:-. Nu slapp han undan med 750:- (utan sylön förstås) och då blir den precis som han vill ha den. Endast i ett exemplar.

Nu ska jag skjutsa ner honom till stan. Han ska till Karlstad på skridskotävlingar i helgen. Säsongen har äntligen börjat!!!

Shiva snart 8 månader

2006-11-22T21:51:00.000+01:00

Det var ett tag sedan ni fick se Shiva igen. Här ligger hon i soffan och sover och J. ,mellansonen, försöker härma henne.

Vad tycks??

2006-11-22T18:25:00.000+01:00

...om det här utseendet. Jag tyckte det var dags att byta till en ljusare blogbakgrund nu när det är så himla mörkt och regnigt ute.

Idag är det tvätt. Regn ute och tvätt inne - kan det bli värre?? Men sonen gör egenhändiga fiskburgare till middag. Det ska bli gott.

Skrivarcirkeln:Spritflaskan i tandläkarens låda.

2006-11-21T14:52:00.000+01:00

-Det ser inte bra ut det här, sa han och bände och vred med det lilla
metallinstrumentet i mina kindtänder. Du har inte skött tandborstningen som du borde. Nu är det lite karies både här och där.
Jag suckade högt, för det är det enda man kan göra med två stora tandläkarfingrar och diverse instrument i munnen. Jag vill inte påstå att jag har tandläkarskräck, men det är inte långt ifrån. Nu hade jag väntat i det längsta med att ringa och boka tid, men har man bara kommit så långt så är det värsta gjort, inbillar man sig. Men det är bara innan man kommer in och sitter i väntrummet och vrider sig hit och dit och läser gamla golftidningar från förra året - i bästa fall.
Min tandläkarskräck, eller vad jag nu ska kalla det, började med den hemska skoltandläkaren, som hade sin håla på första våningen i småskolan. Hon var liten och tunn, men ack så sträng och såg antagligen inte helt klart, eftersom borren kunde hamna lite var som helst i munnen – i kinden eller bredvid tanden i tandköttet – och när man pep av smärta fick man en sträng åthutning.
Nåja, det har väl blivit lite bättre med tiden, men det är ändå förenat med ett visst obehag. Och just idag kändes det extra jobbigt när han sa:
-Jag har tid nu, så vi tar väl och lagar det största hålet genast.
-Javisst, det går bra, sa jag och försökte låta som om det var min högsta önskan i livet.
- Jag har börjat med en ny metod vad gäller bedövning, men du kanske inte vill ha bedövning?
-Jooo, det vill jag! sa jag bestämt och så högt att han tog ett steg bakåt och trampade sköterskan på tån. Hon höll på med nåt i en låda och bara grymtade till lite, när tandläkaren stora fot kom farande och landade på hennes nya innetofflor.
- Jaha, det var ord och inga visor det. Men då kör vi väl igång.
Han korrigerade stolen, tog fram sin lilla spegel och sträckte sig efter borren.
- Nu ska vi se…
- Neej, skrek jag, jag ville ju ha bedövning!!
- Jadå, det ordnar sig nog med det, sa han och verkade kolugn.
Själv blev jag spänd som en fjäder och jag hörde hur pulsen slog i örat.
- Vi kan väl prova lite och se hur det går? Om det inte går bra, så säger du till.
- OK, sa jag och han satte igång borren.
Det gick ganska bra till att börja med och vattenborren snurrade på i hög hastighet. Det gjorde inte så ont och ju längre han höll på ju mindre kändes det. Jag kom på mig själv med att fnittra lite för det killade ju faktiskt i tanden när han borrade. Han höll upp ett tag och sa:
-Går det bra?
-Jajamen, svarade jag, kör på bara. Jag kände mig alldeles avslappnad och ett med tandläkarstolen. Så skön hade den aldrig känts förut. Men vilken märklig smak jag hade i munnen. Måste vara en ny sorts komposit han fyller med, tänkte jag.
- Sådär ja, så var det klart för idag.
-Redan? Finns det inget litet hål till, som du kan ta nu, bad jag och sluddrade lite. Det var konstigt, för jag kände mig lite bedövad. Men jag hade ju inte fått någon bedövning?
-Nej, inte idag. Nu får du lugna dig tills nästa gång. Vad tyckte du om den nya bedövningen förresten?
-Va, vilken nya bedövning? Jag fick väl ingen bedövning?
- Jo, sa tandläkaren, det fick du utan att märka det. Jag har nämligen bytt ut vattnet i vattenborren mot gin och tonic, och då blir patienten så avslappnad sååå.
-Men, hur går det till?
-Jo, jag har en flaska gin i ena lådan och tonic i den andra och sedan går det i slangar upp till borren. Koncentrationen av sprit kan jag reglera med den här spaken och jag kan också byta ut gin mot något annat om någon föredrar t.ex. konjak, rom eller något annat. Om det fungerar bra, så kan fler tandläkare börja använda det. Vi ska göra en utvärdering efter ett halvår. Jag är den förste som provar detta och ännu har ingen patient klagat.
- Nej, det förstår jag. Det var helt otroligt – nu behöver jag inte vara nervös nästa gång jag kommer hit, och du… kan jag få beställa rom och cola då???

Det här var mitt bidrag till skrivarcirkeln för denna gång. Ämnet fick jag av Mette och jag måste slänga in en brasklapp: Den här tandläkaren jobbar utan salivsug. Man måste vackert svälja all vätska - fast det gör man gärna.

Josephine ska få nästa ämne av mig och det är: Varför heter det boxningsring när det är en fyrkant?

Coaching

2006-11-20T23:45:00.001+01:00

Jo, så heter det numera. Och idag har jag varit på "Jobbcoaching" för första gången.
Jag gick dit med förväntansfulla steg - nä, nu ljög jag lite, för jag tog bussen, eftersom det ösregnade - och väl framme var det 2 coacher, kvinnor, och jag och en tjej till. Vi fick fylla i en massa blanketter och värdera en hel del påståenden om oss själva, vad det gäller självkänsla, sammanhang, deltagande i samhället m.m. Detta ska senare vara diskussionsunderlag till när jag har enskilda samtal med "min" coach. Allt var lugnt och långsamt och helt utan stressfaktorer och det var himla skönt.
Efter fikapausen hade vi enskilda samtal och det var ganska ansträngande. Det var lite som hos sjukgymnasten. Man tror att hon ska massera, dra och sträcka och sedan är man bra, men i själva verket är det man själv som ska göra hela jobbet. Fast det är bra i detta fallet, för jag tvingas tänka efter vad jag vill, tycker och anser och coachen är som ett bollplank, som kan kasta tillbaka mina funderingar.
Detta hette introduktionsfas och det ska vara 2 gånger till. Får se vad det blir sedan - men än så länge är jag nöjd och spänd på fortsättningen.

Jag har fått ämnet "Spritflaskan i tandläkarens låda" av Mette i skrivcirkeln och ska försöka åstadkomma något i morgon.

Om ni undrar vart alla kommentarer tagit vägen på föregående inlägg, så har jag inte tagit bort dem. De försvann när jag höll på att pula med annt här.

Ajajaj!!

2006-11-13T13:48:00.000+01:00

Ja, man kan ju undra hur det går till att få karies under plomberna. Jag har aldrig hört talas om det förut, men tydligen är det inte helt ovanligt. I mitt fall beror det på att jag är torr i munnen!!

Mitt tandläkarebesök utspelades som följer:
T: snäll och oerhört trevlig och nätt på handen. Jag gillar nästan att gå dit och hon har botat allt vad tandläkarskräck (eller tandvårdsrädsla som det ska heta numera) heter. Hon tog lite röntgenbilder som vanligt och började sedan själva undersökningen. Alla hummanden verkade positiva och efteråt sa hon:
"Ja, allt ser bra ut - inga sprickor, inga fickor. Du har skött dig de här tre åren som du inte varit här (av kända skäl). Jag ska bara ta en titt på bilderna."
Tjohoo, tänkte jag, det här blir billigt och bra.
"Mmmhm, sa hon sedan i en helt annan ton. "Här ser det illa ut! Det finns mycket karies här under några fyllningar. Usch, några är nästan nere i pulpan. Det var inte bra!!"
Ja, underbart är kort - trist varar länge! Jag fick ett antal tider av henne och sedan var det adjö!! Vadå billigt?? Allt beror på medicinen jag äter. Den ger muntorrhet och om man har för lite saliv ( som innehåller vätejoner) så blir det ingen balans i munhålan och bakterierna tar över. "Och de kan ta sig in överallt".

Ja, hade också haft lite konstigt tryck i en tand, men inte tänkt mer på det. Samma kväll fick jag en djävulsk tandvärk i just den tanden och var tvungen att peta i mig Panodil Forte, som jag har när jag får svår spänningshuvudvärk, men det hjälpte bara för stunden. På natten vaknade jag av värken och fick peta i mig fler piller och så höll det på i dagar. Jag fick komma akut och sitta och vänta på en lucka i T:s schema och kom in. Jajamen, inflammation i tanden. Hon tömde den och täckte provisoriskt. Efter några dagar rotfyllde hon den och allt verkade bra.
Men nu började det värka i överkäken istället. Och inte måttligt heller!! Jag höll ut tills jag hade tid och gick dit och drog min jeremiad.
"Konstigt, säger T., du ska inte ha ont där.
"Men det har jag", pep jag.
"Det kan vara en spricka i tanden. Det är inte alltid som det syns på röntgen. Vi får se hur det ser ut"
Jodå, sprickan fanns där i en 40 år gammal plomb och hela pulpan var uppäten av bakterierna. Inte konstigt att jag hade haft ont!! Hon fick tömma den också, men "den är inte mogen" så det blir ett provisorium. Så nu har jag två provisoriska fyllningar och en väntad rotfyllning att se fram emot - förutom de andra kariesangreppen :((.

I'm back

2006-11-10T19:28:00.000+01:00

Jaja, jag vet att det var himla längesedan som jag skrev, men jag var tvungen att göra ett litet uppehåll. Nu är jag dock tillbaka och ni ska få en kort resumé av vad som hänt mig med jag inte varit synlig i cyberrymden.

Jag har inflammation i tänderna och måste rotfylla minst två stycken och laga ännu fler. Jag har fått karies under fyllningarna och det är bara elände. Tandvärk - djävulsk sådan, hade jag i två veckor i streck. När min jättegulliga tandläkare fixat den ena så började den andra att värka. Jag levde på Panodil och ville bara försvinna. Men nu håller de sig lugna och nästa sejour blir på torsdag nästa vecka. Jag var svullen på ena sidan och såg ut som en seriefigur. Det var bara halsduken runt huvudet som fattades. Jag fick antibiotika av tandläkaren och fluortabletter och salivbefrämjande sugtabletter. Så nu lever jag på det istället :))

Katten Shiva har också ätit antibiotika, fast sån för djur. Hon var inne hos veterinären och blev kastrerad och kunde naturligtvis inte låta bli att slicka på såret, så det infekterade förstås. Men nu är både hon och jag piggare. Särskilt hon!! Hon är nu 7 månader och i fin form. Hennes favoritställe är på mitt planteringsbord ute på balkongen. Där ligger hon och spanar på skator och hundar. Att ligga i badkaret är också kul, särskilt om det droppar ur kranen.

Min sjukskrivning fortgår, men nu kanske det kan ljusna lite. Ska nämligen få vara med i ett projekt med jobbcoaching och så småningom praktik. Ska dit den 20:e och träffa min "coach".
Mer om det senare.

TJOHOO!!!

2006-09-19T23:30:00.000+02:00

... och på torsdag börjar Bokmässan!!!!!!!!!!!!

Konichiwa

2006-09-07T14:05:00.000+02:00

Nu har min kurs i Japanska börjat och för att få så mycket inspiration spm möjligt har jag satt in en klocka med japansk tid. Sverige ligger 9 timmar EFTER Japan, så i skrivande stund är klockan 14.00 här men i Japan är den 9 på morgonen. Nu ska jag till biblioteket och låna lite böcker om Japan.
Sayonara

PS Tecknen uttalas YUME och betyder dröm.

Ööööh

2006-09-04T10:47:00.000+02:00

Ööööh, sandpapper i halsen, konstig smak i munnen, fryser, svettas, snörvel, snor, för trött för att bry mig om verkligheten, trött, trött, trött, host, snyt, feber, för litet huvud, = förkyld

Ny tävling!!! Hitta kissemissen

2006-09-02T16:01:00.000+02:00

Jag letade efter Chewy och hittade henne ingenstans - inga lockrop hjälpte - men till slut fann jag henne i sängen.

Hon ville väl vara ifred.

2006-09-02T15:54:00.000+02:00

När jag var liten läste jag ofta en bok som Lennart Hellsing har skrivit. Den heter "Krakel Spektakel och Kusin Vitamin". Krakel och hans kusin gjorde ofta sånt som inte var helt tillåtet ja, på 50-talet helt otänkbart t.ex att hänga i gardiner och gunga. Det fanns t.o.m. en sång som gick så här:

Krakel Spektakel, Kusin Vitamin

hängde och slängde i en gardin.

För hej och hå i gardinen den blå,

Krakel Spektakel, vad tänker du på?

Den kom jag att tänka på igår när jag såg Chewy (Shiva) hänga i gardinen för att nå mitt klockspel med alla de fina banden i.

2006-08-27T16:39:00.000+02:00

Och det bara regnar och regnar och regnar och regnar...

Slöseri med EU-pengar!!!

2006-08-23T23:20:00.000+02:00

Det här mailet kom till mig från Cecilia Malmström, som jobbar för att EU-parlamentet ska få ETT ställe att jobba ifrån. Flytten mellan Strasbourg och Bryssel kostar enorma summor - 200 miljoner euro/år, som kan användas bättre.
Klicka på länken och skriv under du med!!

Kära vänner!
Anledning till att du får det här mejlet är att du är en av mer än 877 000 européer som har skrivit under uppropet på oneseat.eu för att få ett slut på Europaparlamentets dyra flyttcirkus mellan Bryssel och Strasbourg. Det har varit en fantastisk respons i hela Europa och ämnet har fått stor uppmärksamhet i media och i bloggar. Européer från alla 25 medlemsländer har skrivit under och jag har fått tusentals uppmuntrande e-mejl.
Tack så mycket för allt stöd! Det visar att människor i Europa verkligen bryr sig om var Europaparlamentet hör hemma.

Vi är nu väldigt nära att nå vårt uppsatta mål på 1 miljon underskrifter, men det finns fortfarande mer arbete att göra. Därför vill jag nu uppmana dig att skicka vidare informationen om oneseat.eu till alla dina vänner, familj och kollegor och uppmana dem att skriva under. Om alla lyckas få ytterligare en person att skriva under kommer vi lätt nå vårt mål och vi kan föra vidare ärendet till EU-kommissionär Margot Wallström när Kommissionen återsamlas efter sommaruppehållet.

Ett stort tack till er alla!
Cecilia Malmström
Europaparlamentariker

PS. Det här är det enda mejlet du kommer få förutom en bekräftelse när vi når 1 miljon underskrifter.

På oneseat.eu kan du ladda ner banners som du kan använda på din hemsida, blogg eller i dina e-mejl.

2006-08-23T00:16:00.006+02:00

Igår var vi uppe sonen och jag innan fan fått tofflorna på. Fastän J var ledig så steg han upp och gjorde mig sällskap till Bilprovningen. Så gullig kan en 18-åring vara. Jag hade gjort smörgåsar och kaffe och hade mjölk på termos och sedan åkte vi.
Det regnade, men vi hade tur att den mesta trafiken gick in mot Göteborg.
Det var lätt att hitta och bilen blev godkänd. Suck! tänkte jag, det blev tredje gången gillt i alla fall. Jag kunde dock inte låta bli att skratta när besiktningsmannen sa att:- "Ja, nu måste ni komma igen för nästa kontrollbesiktning mellan september och januari 2007."
Vi var lite sena med att komma dit och därför blir det så här. Vår bil måste vara den bäst kontrollerade i hela Sverige just nu.
På hemvägen stannade vi till i Kungälv och körde in till Bräckboden vid Göteborgs kexfabrik. Där köpte vi en hel kasse full med Ballerina, Baddare, salta kex och mycket mer. vi satt på parkeringen till Bohus fästning och fikade och det smakade himmelskt!

Väl hemma sov vi lite grand och resten av dagen slappade vi, läste böcker och tidningar och klappade katten.
På kvällen blev det pannkakor med sylt och glass - och sedan fick jag magknip. Det var straffet för allt sött och gott jag petat i mig, men det var det nästan värt.

2006-08-20T15:26:00.000+02:00

I år har vi besiktigat vår bil två gånger och i morgon är det tredje gången gillt. Inte för att det var något fel på den eller så utan första gången var vanlig kontrollbesiktning. Andra gången skulle det vara registreringsbesiktning på vår dragkrok och då fann de att chassinumret och numret på nummerskylten inte stämde överens och därför blev bilen inte godkänd. Fanns det fler siffror på skylten än registreringsnumret?? Jomen, det fanns små, siffror och bokstäver överst på skylten både bak och fram som skulle överensstämma med chassinumret och det gjorde de inte. På chassit stod det ett "X" och på skylten stod det ett "Y".

Vi började misstänka att det var något skumt med det hela och blev skitnervösa. Bilen var importerad från Tyskland från början - var den stulen eller nåt??
Många samtal senare fick vi besked på Vägverket att det hela berodde på ett läsfel!!! Protokollet från den första reg.besiktningen var handskrivet och så slarvigt att någon läst "Y" som "X". Nya skyltar behövdes, beställdes och NY BESIKTNING måste göras, eftersom bilen inte kunde identifieras. Och det skulle egentligen Vägverket betala tycker jag. Vi har inte gjort nåt fel.I

I morgon är det alltså dags - i Stenungssund (ca 5 mil från GBG) kl. 7.20. Den enda tiden som fanns inom 10 mils radie. Suck!!
Men gullsonen J. har lovat följa med och hålla mig sällskap. Han är mysig han!

EM-volontär Avslutningsdagen

2006-08-13T13:29:00.000+02:00

Just nu har jag fullt upp med att vara volontär på friidrotts-EM och det är kul. Ikväll ska alla 3000 vara med på avslutningen. Då kan du se mig på TV.:))

Sängen – skrivarcirkeln

2006-08-10T16:06:00.000+02:00

Sängen i den här historien är inte en säng utan flera sängar - mina sängar i livet hittills.

Den första sängen minns jag faktiskt inte, men jag har sett den på foto. Det var en brun spjälsäng av den gamla sorten, som alla 50-talister fick som sin första säng. Där tillbringade jag antagligen mina tre eller fyra första år vad gäller sömnen. Vi bodde då i en liten etta, mamma och jag, medan pappa var på utbildning i Stockholm. Men mamma tyckte det var ensamt och långt från hennes föräldrar, så vi flyttade till en större etta, s.k. genomgångslägenhet, mycket närmare min mormor och morfar och närmare centrum OCH alldeles intill Folkets Park.

Här fick jag ”eget” rum i köket och då fick jag en ny säng. Den stod i köket och var en blåmålad kökssoffa i trä av den utdragbara modellen. På dagen var den en vanlig kökssoffa med rygg med fint formade spjälor och en dyna i randigt tyg att sitta på. Men när det var sängdags åkte dynan av, sofflocket togs av och ställdes mot väggen och soffan drogs ut en bit på bredden. Då blev det en säng, som mest liknade en låda. Med tjock madrass och mjuka kuddar blev det en himmelsk säng. Jag minns att jag brukade ligga och fantisera att det var en flygande säng, som kunde ta mig vart jag ville. Den bara lyfte och for iväg och flög så jämnt och fint att jag aldrig föll ur. Hade jag svårt att somna någon gång, så brukade jag räkna alla spjälorna tills jag somnade. Soffan var inte så värst lång och jag växte förstås ur den. Men jag sörjde när jag inte kunde få plats i den längre. Mina föräldrar var ganska glada för den tog ganska mycket plats i köket, som inte var jättestort.

Nästa säng var av en helt annan modell, som jag inte tror finns längre. Jag har åtminstone inte sett den på väldigt länge. Det var ett sängskåp. Den sängen funkade så att dagtid såg den ut som en lång vägghylla med ett draperi under. Detta draperi drogs ifrån på kvällen och där innanför fanns en utfällbar säng lika lång som hyllan var bred. Den var inte lika mysig som kökssoffan, men helt OK att sova i. Det enda problemet var att gosedjuren trillade ur sängen hela tiden.

Efter några år flyttade vi igen – jag tror att jag var 10 år då – och fick en tvåa i samma hus. Då fick jag ett eget rum och en ny säng igen. Nu fick den ju plats. Mitt rum var rätt så stort och det fick plats både säng, skrivbord OCH piano. Sängen var en vit eller gråvit flicksäng med No-zag-botten. Det var en botten, som bestod av breda, platta, blå gummiband, som var flätade ihop och dessa skulle spännas då och då så att inte sängen blev som en hängmatta. det var ett konstigt namn tyckte jag, men det slår mig i skrivande stund att ”No-zag” förstås betyder ”no sag” ( inget ”häng”). Den sängen var mysig och blev min kamrat ända tills jag flyttade hemifrån. Den var både säng och sittmöbel. Jag minns att jag hade en stor hund som kudde, som jag vunnit på ett lotteri.
Nästa sängar var de som stod i mina studentrum i Lund och var av olika kvalitet och ålder. I mitt första rum hade jag en sovalkov med en väggfast säng, som var hopplös att bädda och därför aldrig bäddades. I rum nummer två var det en härlig säng med resårbotten lämplig för alla sorters aktiviteter; sömn, studier, testunder och …ja, ni vet. Det var en mycket sympatisk säng och jätteskön. Den hade en grönrandig filt från IKEA som överkast och två stoooora kuddar i grön manchester. I den tillbringade jag hela min studenttid, nåja inte riktigt hela, ibland var det föreläsningar också. Men min trebetygsuppsats skrevs i den och engelska litteraturkursen lästes i den och det är inte utan att jag blir lite nostalgisk när jag tänker tillbaka. Sängnostalgi!!??

Nästa säng var den som min dåvarande fästman snickrade ihop. Den var i plywood och inte vacker och inte skön, men vad gör man inte när man har ont om pengar. Den var som en jättelåda, fast delbar på mitten och när vi så småningom slog upp förlovningen tog jag ena halvan med mig till min nya lägenhet.

Till att börja med hade jag den och när jag träffade min man så sov vi båda i den ganska länge. Den var visserligen bara 120 cm bred, men är man förälskad så går allting. Men så småningom utvecklar man vanor, som man inte är beredd att ge avkall på. En vill ha ett tjockt, varmt täcke, som den andre får ångest av att bara tänka på och då är ett dubbeltäcke inget att rekommendera
Så inköptes den sängen, som följt med nästan hela vårt äktenskap Den stora dubbelsängen, där man kan ha vilket täcke man vill, ligga hur man vill och där man kan läsa hur länge man vill. Våra underbara tre söner är också ett resultat från den och dem vill vi inte vara utan för ”allt smör i Småland”.
Under min sjukskrivning har jag tillbringat en hel del tid i den i både vaket och sovande tillstånd och allt funkar lika bra. Numer när jag ligger och vilar så kan det komma tre söner och sitta i sängen och berätta om hur dagen har varit, se på tv eller spela gitarr. Den lilla katten Shiva är också väldigt förtjust i sängen, så den är en riktig familjesäng.

Det här är mitt bidrag till skrivarcirkeln och nästa ämne skickar jag till Excessa och ämnet är: ”Kappan”.

2006-08-05T00:10:00.000+02:00

Vilken trädgårdstyp är du?

Du är en odlare
Du samlar mjölkkartonger och glasspinnar för att kunna göra noggrant märkta frösådder i husets alla fönster redan i februari. Varmbänk och växthus eller bara trädgård spelar ingen roll, överallt växer det så det knakar. Gräsmattan i din trädgård krymper från år till år.

Ja, det kanske stämmer.

EM-volontär 3

2006-08-04T23:42:00.000+02:00

Nu börjar det bli väldigt mycket folk i Göteborg. Flera lag har kommit till stan och en hel massa tv-bolag har kört in sina OB-bussar på gården. Skolans ena byggnad i 5 våningar är täckt med byggnadsställningar och ut från dem väller det kablar i alla färger och grovlekar. Det är ett färgspel utan like. Endera dagen kommer jag ihåg att ta kameran med och då ska ni få se hur det ser ut.
Vi i mediarestaurangen märker det mest på att fler och fler europeiska språk hörs vid matborden och det är kul. Idag har jag försökt tala med två italienska tv-män, som inte kunde engelska och det var lite komplicerat för jag kan ju ingen italienska. Men på nåt vis lyckades jag ändå nå fram till dem. En stund senare kallade de mig till sig och visade att de gömt något under en servett, som de ville att jag skulle lyfta på. Under där låg en fin ros, som de vridit till av en servett!! Snacka om charmknuttar!!

Gästbok

2006-08-04T00:31:00.000+02:00

Nu har jag installerat en gästbok, dä kan man skriva om vad som helst, om man inte vill kommentera något ämne. Välkomna in!! Följ länken till höger.

Sänka skepp

2006-08-01T22:18:00.000+02:00

– S10, sa Tim
-Bom, svarade Knut, A7.
-Träff! K5.
-Bom! B7., fortsatte Knut.
-Träff! C8.
-Bom! Hur länge har vi hållit på att ”sänka skepp”, du och jag?
- Tja, det är väl en sisådär 19-20 år, sa Knut.
- Och hur många gånger har jag vunnit?
- Inte många.
– Kan vi inte spela nåt annat för en gångs skull?frågade Tim. Det skulle vara kul att få vinna lite oftare.
– Du, sa Knut, jag tror inte att det spelar nån roll vilket spel vi spelar förr du kommer inte att vinna mer för det.
– Jaså, och varför inte det då? sa Tim lite syrligt och det hördes att han kände sig lite sårad.
– Du säger position först och tänker sedan, om du tänker alls. Det är därför du vinner så sällan. Du måste analysera och tänka logiskt innan du säger nåt.
– Så du påstår att jag är ologisk och dum i huvudet, säger Tim och nu höjer han rösten lite.
– Ologisk kan jag hålla med om, men dum i huvet, njae, inte direkt. Knut börjar tycka att konversationen börjar bli lite irriterande.
– Kan vi inte fortsätta ”sänka skepp” nu istället. Förr eller senare vinner du.
– Nej, tack du! Ska det vara så här så tror jag att det får vara för min del, sa Tim lite snorkigt.
– Men Herre Gud, du kan väl vinna när som helst! röt Knut och tänkte låta Tim vinna nästa parti.
– Enligt din uppfattning är jag nog inkapabel att vinna om inte DU låter mig vinna! skrek Tim och hans ansiktsfärg antog en allt rödare ton. Du kan ta ditt jävla ”sänka skepp” och stoppa upp… ja, du vet var. Jag har fått nog av både det och dig!!
Tim reste sig så hastigt att stolen föll baklänges och spetsduken som låg på bordet fastnade i hans kavajknapp och kaffekoppar, gräddkanna och sockerskål drogs ner från bordet och landade på Knut persiska matta.
– Adjö!!! skrek han och nästan rusade ut ur Knuts villa och bort till sin egen, som låg granne med Knuts.

– Hm, det var väldigt vad han tog i, tänkte Knut, när han plockade upp porslinet från mattan. Det var inte likt honom. Jag undrar vad som tog åt honom. Bäst jag ringer honom sen och hör om han är OK.

– Rrrrrrrrrr, väste Tims telefon, men han satt orörlig i sin öronlappsfåtölj, och lät alla 21 signalerna gå fram utan att svara. Han ville inte prata med någon nu och särskilt inte Knut, efter det som hänt lite tidigare på kvällen. Han kände sig inget vidare till mods och tyckte att han tagit i mer än vad som egentligen behövdes. Han var bara så innerligt trött på den där besserwissern, som alltid vann och aldrig kunde låta bli att påpeka att han var mer analytisk och logisk än Tim.
Knut hade inte ens någon utbildning, mer än 7-årig folkskola och var självlärd snickare och skrev och stavade som en kratta, men hade ändå lyckats bra i sitt yrkesliv. Egen firma hade han och flera anställda och behövde han ha något skrivet, så hade han anställda som skötte det åt honom. Annars hade det nog aldrig gått. Han var väl inte dyslektiker, men det var nog bra nära. Själv hade Tim varit lärare i svenska och filosofi hela sitt liv och nu när han var pensionerad hade han inte så mycket att göra. Det blev förstås mycket bokläsning och korsordet i lördagstidningen löste han alltid. En konsert då och då.
Men han tyckte ändå om att gå in till sin granne och spela spel, prata lite om ditt och datt och dricka kaffe. Ibland tog han med sig en Tullamore Dew och förlorade vartenda parti, men det gjorde inte så mycket just då. Tullamore Dew var hans absoluta favorit bland alla whiskeysorter. Usch, vad han kände sig fånig. Han skulle ringa Knut i morgon och be om ursäkt för att han brusat upp så, ta med en flaska Tullamore Dew och ha en ny spelkväll med Knut. Det skulle nog bli väldigt ensamt utan dessa spelträffar och han var faktiskt lite sällskapssjuk – även om han tyckte att det var skönt med ensamhet och tystnad då och då.

Dagen efter fick Knut ett telefonsamtal från Tim med en ursäkt och löfte om en ny spelkväll i sällskap av kaffe avec.
Knut tyckte att det lät som en lysande idé. Han var inte långsint och dessutom var han en genuin tävlingsmänniska, som gärna spelade – han vann ju nästan jämt – och som var en oerhört dålig förlorare. Men, tänkte han, ”Sänka skepp”-partier med Tim är ju som att ta godis från ett barn. Det är nästan för lätt, så dålig han är på det. Han tar det inte riktigt på allvar, utan mer som ett tidsfördriv, och följaktligen är han en ganska god förlorare. Så det passade Knut som hand i handske. Han gnuggade händerna och såg verkligen fram emot när Tim skulle komma. Det var nära nu.

En kvart senare ringde det på dörren och det var förstås Tim.
– Hej och välkommen! Jag har redan satt på kaffet.
– Tackar, tackar, sa Tim, och klev in.
– Ja, det tar en liten stund innan kaffet är klart. Vi kanske ska ta och börja, så kan vi avbryta lite när kaffet är färdigt.
– Javisst, log Tim, det passar utmärkt.
De satte sig vid det stora ekbordet och vis av grälet häromkvällen, så hade Knut redan tagit av spetsduken. Hantog fram en stol åt Tim och satte sig själv mitt emot.
Han tog fram ”Sänka skepp”- papperna och pennor till dem och var beredd att börja.
– Ja, förresten, sa Tim, jag var inne i stan idag och jag köpte faktiskt ett nytt spel, som jag tänkte vi kunde prova.
– Jaha, sa Knut, det kan vi väl. Han har ju ändå ingen chans, tänkte han. Jag vinner ändå vilket spel han än har köpt. Det kan vara kul med lite omväxling när allt kommer omkring.
– OK, sa Knut, vad är det du köpt för nåt?

Tim rotade lite i påsen från bokhandeln och sedan drog han upp det nya spelet med ett triumferande ansiktsuttryck.
– Ja, det är inget nytt utan tvärtom ett spel, som funnits länge och som alla kan spela. Alfapet!!

Detta var mitt bidrag till skrivarcirkeln med masspublicering av ämnet "Sänka skepp"

TEST

2006-08-01T20:49:00.000+02:00

Vilket yrke passar mig?? Det var intressant - för något år sedan skulle jag svarat helt annorlunda, men efter att jag "gick in i väggen" har jag blivit mer egoistisk och fick det här resultatet:

Kreativa egot (300-400 p)
Du är en kreativ och noggrann person. Du har ett gott självförtroende och värdesätter din förmåga att skapa. Du skulle trivas lika bra som bagare som civilingenjör. Vad du väljer har att göra med hur lång tid du är beredd att studera.Andra yrken där du troligen skulle komma till din rätt är:
Skådespelare
Kosmetolog
Konstnär
Musiker
Copy
Kock
Arkitekt
Konservator
Programmerare
Web-designer
Författare
Sömmerska
DesignerGrafiker
Illustratör
Scenograf
Danspedagog

EM-volontär 2

2006-08-01T19:03:00.000+02:00

Nu har det kommit lite fler OB-bussar på skolgården. Både RAI, tysk TV och fransk TV har kommit hit, så idag fick jag säga de få glosor jag kan på italienska: "ciao, arrrividerci, gelati, prego" m.m.
Tyska och franska är lite lättare - det har jag i alla fall läst nån gång i skolan. Det var full rulle i restaurangen mellan 12-14 och då hände det!!! Kaffeapparaten pajade!! Nej, det gjorde den inte det gick en propp!! Propp byttes och då funkade det - i två minuter, sen pajade det igen!! Detta hände fem gånger i rad och sedan stängde de av luftkonditioneringen. Det var FÖR mycket apparater i gång.
Idag kom det nämligen 2 pallar med LCD-skärmar och tre av dessa sattes upp i restaurangen. Det blir svårt att inte se tävlingarna och kul att man får chansen att både se det på TV och att gå in på Ullevi och känna stämningen.

Hurra!!

2006-07-29T21:23:00.000+02:00

Jag kom in på kursen Japanska 5 p på Umeå Universitet!!!

Navelludd

2006-07-27T23:18:00.000+02:00

I vår familj är jag en klar minoritet - enda varelsen av kvinnligt kön (förutom katten).
Jag har gjort en upptäckt för ett tag sedan - alla utom jag får navelludd. Är detta en manlig företeelse? Stämmer detta på alla familjer eller bara på vår. Det vore på sin plats med en vetenskaplig undersökning. Eller finns det redan??

Vid vårt middagsbord diskuteras de konstigaste ämnen.
-"Jag läste idag att det försvann en hel vecka på 1600-talet för att man bytte från den julianska till den gregorianska kalendern."
_"Jaha, undrar hur det skulle bli då om man åkte i en tidsmaskin till en dag i den veckan - var man skulle hamna då?" Och finns man under tiden man står i tidsmaskinen?"
-"Men då måste man ju komma till första dagen före eller efter. Dagarna försvann ju inte bara för att man kallade dem något annat." Inne i maskinen måste man ju finnas!?
-"Jaså?" Men finns man i tiden eller bara i maskinen?

Tonåringen och jag i stan för att köpa kläder till honom:
-Nej, nu orkar jag inte gå i fler affärer!
-Va? Vi har ju bara handlat hälften av vad vi skulle!
-Jamen, jag är trött!
-Jag förstår inte hur du kan bli så trött efter att vi gått i några affärer. Om du har en boll framför fötterna kan du ju springa hur mycket som helst utan att bli trött.
- Du, jag är i puberteten och jag delar celler. Vår biologilärare säger att det är därför man blir så trött!

Vem är jag att motsäga biologilärare? Vi åkte hem.

EM-volontär

2006-07-27T22:09:00.000+02:00

Ja idag började det. Jag har jobbat min första dag som volontär på EM i fridrott här i Göteborg. Det började egentligen igår med ett möte med alla som ska vara i Mediacenter. Det tog en stund innan jag hittade en ingång till skolan. Vi håller till på Katrinelundsgymnasiet och hela skolan är inhägnad med höga staket. Min mellanpojke går på skolan och tack vare EM har han sommarlov till den 4 september. Tror ni han gillar EM?
När jag väl fann ett hål i staketet, blev jag stoppad av 2 väktare, som frågade efter min ackreditering. Vi får inte dessa förrän i morgon och då gick det minsann inte att komma in. Till slut efter en stund så kom det en "biff" och lotsade mig ända fram till ingången till "bamba" (skolmatsal i Göteborg).
Men idag hade jag en tillfällig ackreditering och kom in utan strul.

Vi volontärer ska vara i restaurangen och i caféet och ta hand om alla mediafolk, som kommer och ska äta. Se till att de hittar allt de ska, visa dem till rätta och se till att de har allt de behöver. Inte laga mat, inte diska eller plocka disk, inte servera utan bara vara allmänt trevliga.

Det finns redan många mediafolk här i Göteborg. Många från SVT har varit här länge och dragit kablar i mängd. Det går förstås många km om bilder ska kablas ut till hela Europa. Några tyskar och några engelsmän har kommit, men när det hela drar igång den 6 augusti, räknar de med ca 2000 mediamänniskor och då blir det väl full rulle hela tiden. Jag hoppas få tala engelska, tyska och kanske lite franska.
Maten under EM lagas av de 7 topprestaurangerna i stan. Hela EM är en jätteapparat. Det blir jättespännande att se om och hur det funkar när allt dras igång.
Vi i mediacenter har högsta ackrediteringen och kan komma in överallt. Vi kan gå in på Ullevi när vi har ledigt och se på tävlingarna och det ska jag göra vid tillfälle. Imorgon ska vi få kläder.
Olika funktioner har olika färger på sina tröjor, vi har turkos, vita byxor, skor, strumpor, keps och väska - allt från Puma.
Jag ser fram emot allt detta.

2006-07-26T00:16:00.000+02:00

Meditation?

2006-07-26T00:12:00.000+02:00

Inför besöket hos veterinären i morgon har Shiva fått den här väskan att åka i.

2006-07-24T22:32:00.000+02:00

Nyaste sovplatsen - min pelargonhylla med utsikt mot parken!!

KATTUNGESLICK

2006-07-24T11:55:00.000+02:00

Att det bara finns nåt så mysigt som kattungeslickar på näsan.

Så här gick det till när Shiva och jag möttes.
Ja,det hela började nog med att jag länge velat ha en katt. Jag satt en kväll och tittade på Blocket och fann de sötaste kattungar som var till salu. Men den här var lite speciell. Tjejen som hade den, hade själv köpt den för några veckor sedan, men hennes gamla katt accepterade inte kattungen och hon var tvungen att göra sig av med den. Jag skrev och frågade lite om den och sedan ringde jag och pratade med henne om den. Jodå, vi kunde hämta den nästa dag.
Den bodde hemma hos hennes föäldrar nu och A. och jag åkte och hämtade henne. Tjejen sa att hon hade hört direkt att jag var den rätta kattmamman. Många hade ringt men hon gick på magkänsla och ville vänta på den som kändes rätt. Smickrande tyckte jag. Hon ville ha 100:- för den och då skickade hon med mat också. Hon sysslade mycket med att skicka pengar till förmån för fattiga barn ute i världen och hade precis som jag fadderbarn. Hon fick 200:- av mig trots hennes protester - , men jag sa att hon kunde skicka den till någon organisation. Det skulle hon göra med alla pengarna och jag lovade skicka mail och berätta hur det går.

Väl hemma visade jag Shiva matskålarna och toan och sedan satte hon igång sin utforskning av sitt nya revir. Jag tog några bilder och skickade till tjejen. Hon blev sååå glad och skrev tillbaka och tackade extra för pengarna, som skulle räcka till ris ett helt år till en familj i Kina eller Indien. Hon var lite tårögd när vi gick, men kände ändå att vi var rätta familjen för Shiva.

Där har ni historien. Hon ska mest vara innekatt, men vi har ju både balkong och till kolonin kan hon följa med när hon lärt sig gå i sele. Men allra först måste vi gå till veterinären och vaccinera och sedan försäkra det lilla livet.

Shiva

2006-07-23T00:41:00.000+02:00

Här ska ni få träffa vår nya familjemedlem. Hon heter Shiva och är 3½ månad. Visst är hon gullig??

Släktträff

2006-07-18T14:55:00.000+02:00

Här sitter jag just nu - i OS-staden Lillehammer och njuter av sommarsolen. Det gröna fjället ligger mitt emot altanen där jag befinner mig och sjön Mjösa ligger spegelblank och blå.

Från Göteborg körde vi till Lillehammer och svägerskan min. På vägen till Norge hittade vi en mack, som sålde bensin för 9,99/l. Gissa om vi tankade fullt.

I Lillehammer övernattade vi och det var himla mysigt. Det är inte sååå ofta vi ses och då är det dubbelt trevligt när det händer. Dagen efter körde vi - svägerska K., K:s sambo, Mannen G., yngste sonen A. och jag till Trondheim. En nätt liten resa på 30 mil, men som tar betydligt längre tid än 30 mil i Sverige. Norska vägar är i kringelkrokar och har ofta hastighetsbegränsning på 60 eller 80. Vi åkte i Gudbrandsdalen och där är det bedövande vackert. Uppe på Dovrefjället gick vägen sedan och där stannade vi för att fika, men det var så kallt att vi huttrade. Fjällvinden isade och det var inte kul att sitta bakom en buske och pinka i den vinden. Det sprang får och betade överallt på fjället och rätt som det var skuttade de ut på vägen. Väl på vägen gick de så långsamt, så långsamt, som om de skulle retas med alla bilisterna.
Efter ca 5 timmars färd var vi i Norges andra stad Trondheim och där blåste det också och regnade lite.
Det var bestämt att vi skulle sammanstråla här på lyxhotellet, där K. fixat rum till oss- hon är hotellchef - med svägerskor E. med man L. från Hudiksvall och M. från Ludvigsburg, Tyskland.

Anledningen var att K-J, gift med svägerska Ka. fyllde 60 år och att vi alla skulle dit på fest. Ka. och K-J har lantbruk på Otteröya, en ö 1 mil utanför Namsos och nu skulle vi äntligen alla ses på Otteröya för första gången på 20 år. Vi har träffats annars, men inte alla syskonen med respektive tillsammans. Det skulle bli extra roligt eftersom att Ka. inte visste om att jag, G och A skulle komma från Göteborg. Det skulle bli en överraskning.

forts. följer

Meditationskurs

2006-07-08T23:43:00.000+02:00

Hej igen!
Nu är jag tillbaka! Jag tog en liten paus från allt bloggande – det kändes som välbehövligt och kolonin har också tagit min tid i anspråk. Men nu ska ni få höra om min séjour i Rättvik.

Dag 1.
Resdag. Reste i 6½ timme med 2 byten från Göteborg till Rättvik. Det var varmt, men jag kunde gå från det ena tåget till det andra och slapp väntetider. Jag är mycket spänd på hur det ska bli, vilka människor som ska vara där, hur det ska vara att meditera o.s.v. Väl framme regnar det och jag delar taxi med 5 andra kvinnor som jag förstår också ska till Berget. Vi blir varmt välkomnade av Inger, som är en av ”husfolket”. Hon ger oss våra rum och jag blir positivt överraskad. Rummet är ljust, fräscht och har ett ljust möblemang. Det finns dock ingen TV eller radio, men ett fräscht badrum och skön säng. En fransk balkong vetter ut mot björkskogen där en hel sångkör av fåglar hörs.
Jag packar upp och kl. 20 är det kvällste med lite information och det visar sig att vi är 20 personer, som ska delta. Det är mest kvinnor, men också några par och 2 ensamma män.
Efter teet provar vi att meditera för första gången. Vi går in i meditationssalen, som ligger i ett annat hus och skorna sätter vi utanför.
Det är en stor sal med bjälkar i taket. Det ligger tunna mattor i en fyrkant och på varje matta finns en rund liten kudde (som en tunna) och små pallar. Alla får välja ”sin” plats och den ska vi ha i fortsättningen. Vi får instruktioner och vi mediterar en kort stund – mina fötter domnar bort och jag måste röra på dem. Det känns dumt när alla andra sitter stilla och tysta. Våra instruktörer är föreståndaren på Berget, Per Mases och en sjukgymnast, som specialiserat sig på psykomotorik.

Dag 2
Sover som en avsvimmad. Men det är tungt att vakna av väckarklockan . Meditation kl. 7.45 före frukost, men den här gången somnade inte fötterna – det stack lite bara och vi mediterade ung 15 minuter. Ganska härligt, men svårt att låta tankarna bara passera utan att få dem att stanna kvar. Tankarna ska flyta förbi som molnen på himlen. Jag kan rekommendera lätt, lös, klädsel som man sitter bekvämt i. Några i gruppen gråter och jag förstår att det är många spänningar och tankar som flyter upp till ytan.
Efter meditationen är det morgonbön i kapellet, men det går jag inte på, fast de flesta deltar i gudstjänsterna märker jag.
Frukosten är finemang och det finns allt möjligt att välja på. Det bakas eget bröd och det serveras olika grötsorter varje dag. Det bästa är morgonkaffet!!

Efter frukost är det föredrag och det var ganska trist. Per ler hela tiden och påminner mig mycket om Maharishi Mahesh. Ni vet den indiske gurun, som the Beatles besökte på 70-talet.
Jag tycker att rösten är irriterande och mesig och jag kan inte ta till mig det han säger. Jag blir alltid misstänksam mot folk, som ler när de talar. Som om det de säger inte har tillräcklig substans utan de måste vädja till en med leenden. Känner mig som en elev på grundskolan som bara blir tjurig och motsträvig. Jag lyssnar bara med ett halvt öra, eftersom mycket han pratar om är sådant jag redan känner till.

Vi hade ett härligt avspänningspass i övningshallen i liggande ställning. Alla låg på madrasser med filtar på. 20 personer ligger i en ring, som barn på dagis. Sjukgymnasten talar med lugn och låg röst och instruerar oss att känna vilka muskler vi använder när vi lyfter armen, trycker ner axeln mot golvet m.m. Bäst för min del var att ha en ballongboll (ser ut som en dåligt pumpad fotboll) under svanskotan och på så vis sträcka ut korsryggen, där jag har så ont. ”Det onda i korsryggen är spänningar”, säger hon, ” och styrketräning hjälper inte”. Det vet jag för det har jag redan provat. Axlar mot öronen och spänningar i nacken är obearbetade känslor. Det tänkte jag mycket på under resten av passet.
På meditationspasset efteråt kom tårarna och det bara rann och rann. Varför vet jag inte – men det behövdes väl. Fötterna somnade inte!!
Middag!!

Sov en stund innan det var dags för nytt avspänningspass med efterföljande meditation. Denna gången provade vi ”gående meditation”. Det var mycket svårare, men gick väl ändå OK.
Kvällsmat och sedan var det kvällssamtal om hur man upplevt dagen. Det var trög start – alla glodde i golvet. Tystnade, men inte pinsam tystnad. Konstigt! 20 personer i ett rum och ingen pinsam tystnad. Det har jag nog aldrig upplevt förut.
Meditation igen och sedan kvällste. Satt och pratade med två intressanta människor med självdistans och humor.
Godnatt 22.30

Dag 3
Uppstigning och meditation lika tidigt som igår. Det gick ganska bra. Idag satt vi längre än förut, men det kändes inte så. Frukost och föredrag vid 10-tiden. Det var lika trist som igår och i morgon får de klara sig utan mig.
Avspänningen gick bra, men var sådär och meditationen var inte så bra som igår. Tårar igen! Sedan pannbiff med lök. Sådär! Prat med H. och hon spelade medhavda skivor för mig i brasrummet. Vi kände oss lite busiga och fnittrade mycket. H. är en härlig kvinna, som har lätt till både tårar och skratt, med rå humor och mycket, mycket i bagaget. Men vi dockade med en gång. Henne kommer jag att sakna och också J., en kvinna från Iran, vars namn betyder ”glöd”. En härlig men bräcklig kvinna. Underbara människor!!
Meditationen varade idag 27 minuter och mina fötter somnade. Det var för länge för en nybörjade som jag.
Från fönstret i mitt rum såg jag en spillkråka. Han satt i björken helt nära mitt fönster.

Kvällssamtalet gick lika trögt som vanligt. Det är bara tre människor som pratar, H., jag och en man. Ynkligt, resten glor i golvet.
Till kvällsteet fick vi chokladkaka och kex. I morgon är det hemfärd och det blir lagom.

Dag 4.
Otroligt svårt att stiga upp trots en god natt. Men jag var inte sist till meditationen ändå. Jag vet inte hur lång meditationen var, men det kändes kort. Tankar kom och gick och jag hann till och med formulera ett tacktal för de här dagarna till ledarna. (Det hölls dock aldrig, eftersom tillfälle inte gavs.)Något föredrag går jag inte på idag. Ska duscha och packa istället.
Frukosten idag var TYST enligt överenskommelse och det var högst onaturligt för mig. Att sitta vid ett bord med andra människor och inte få prata med dem. Jag var nog inte ensam om att tycka så. De flesta åt och gick sedan. För min del var frukosten dötrist. Jag åt snabbt och tog en kaffemugg med mig in på rummet. Nu ska jag sova en stund och sedan packa.
Middag och sedan dela taxi till stationen och hemfärd.

Intressanta dagar, som jag kan rekommendera till alla som behöver lugn och ro i en mysig miljö.
http://www.berget.se/

Rättvik - here I come!

2006-05-17T13:08:00.000+02:00

I morgon åker jag iväg på min kurs i "Meditation, vila och avspänning" i Rättvik. Det ska bli mycket intressant att få vara med om det. Det är något jag aldrig gjort förut.

Berättar mer när jag kommer hem.

Kronor

2006-05-11T11:14:00.000+02:00

Idag ska tandläkaren göra ett nytt försök att få fast min krona. Hon har reserverat en hel timme. Whaaaa!!!
Jag vill helst åka till "Hvilan" och gräva. Kanske jag orkar senare om det inte gör för ont när bedövningen släpper. Mitt forsytiaträd blommar som aldrig förr. Vad skulle jag göra utan kolonin??

Åter till brottsplatsen

2006-05-08T14:17:00.000+02:00

Igår var det lite vårgrävning i kolonin och då fick lilla Tessla - kolonikatten om ni minns - följa med till sina gamla jaktmarker. Har ni sett en vackrare katt ibland mina gulsippor?? Hon är riktigt photogènique.

Sommarvärme - 20 grader

2006-05-04T22:56:00.000+02:00

Idag exploderade Göteborg. Alla uteserveringar var "knökfuIla" med sollapande göteborgare i sommarkläder. Jag cyklade ner till stan och café Kosmos och träffade min vän och f.d kollega på stan och vi fikade på en uteservering i solskenet i nästan tre timmar. Vi har inte träffats på flera månader, men hon är en sån, som man kan träffa sällan och ändå känns det som om det vore igår. Hon hade varit i Frankrike i somras och hade köpt lavendelpåse till mig och badsalt med kaprifoldoft i Grasse, som är känt för sin parfymtillverkning. Så nu blir det kaprifolbad och lavendeldoftande underbyxor.
Sedan var jag på biblioteket och betalade 33:- i böter och lånade nya trädgårdsböcker. Mest blädderböcker med vackra bilder.
I morgon är det tandläkarbesök - huuu

2006-04-30T20:56:00.000+02:00

Idag var jag på Lisebergs Trädgårdsdagar för andra dagen och nu fick jag åter lite växter med mig hem. Fast att det blåste kallt och regnade så var det ändå en hel del folk där. Men alla i montrarna frös och stod och huttrade som kråkor. Vi tog lotter, men vann inget och köpte desto mer. Det lönar sig. Det jag köpt är backsippor, blåsippor, och 2 sorters primulor, pelargon, eucalyptus och 4 sorters tomater, en ny sekatör med utväxling + en skånsk flagga.

Det finns också en massa vackra utsmyckningar och otroliga floristverk. Här bredvid ser ni den vackra grönsakspelaren.

I kolonin finns det nu både vitsippor och gulsippor. Och om det inte är hällregn i morgon så ska resten av inköpen ner i jorden.

Maken är bättre men kan fortfarande inte gå på foten ordentligt och själv har jag blivit arbetslös. Jag vet inte riktigt hur jag ska ta det. Jag har aldrig varit arbetslös i hela mitt liv så det är en helt ny erfarenhet. Arbetsgivaren och jag gjorde en överenskommelse att avsluta anställningen mot ett avgångsvederlag. Jag är nöjd för det kan vara början till något nytt och nu får Arbetsförmedlingen visa vad de går för vad det gäller arbetsträning, yrkesrådgivning och vad de nu kan ställa upp med. Jag är fortfarande sjukskriven så när detta kan bli aktuellt vet jag ännu inte.

Vad jag vet är att jag ska åka på kurs i "meditation, vila och avspänning" i mitten av maj och det ska bli mycket spännande - fyra dagars tystnad och vila. Det kommer att bli häftigt!!

Ont krut...

2006-04-23T21:17:00.000+02:00

Faran över och maken är mycket bättre. 6 dagar på sjukhuset gjorde susen och nu är han hemma igen. Men han kan fortfarande inte stödja på foten och hoppar omkring på kryckor. Inte så kul, fast jag tycker det är kul att han är hemma igen. Tack för alla vänliga kommentarer från er. Det värmde och det kommer ju fler "påskar".
I helgen lämnade jag honom och for iväg till kolonin. Oj, där finns det att göra. Jag började med att klippa ur och ner vinbärsbuskarna och såg också att blåbären och krusbären överlevt vintern, men inte den lilla björnbärsplantan, som jag satte i somras.
Idag räfsade jag en massa löv och torrt gräs och klippte ner de vissna perennerna. Sedan fick jag fart på eldandet och det luktade sååå gott.
En rolig upptäckt var att vitsipporna slagit ut i skogspartiet på väg till koloniområdet OCH att jag har egna vitsippor i rabatten. Det är lycka.
Och alla i skrivarcirkeln: Jag skriver ikväll om : "Det kom ett brev/mail"

99 frågor

2006-04-21T23:45:00.000+02:00

1. Vad är klockan: 23.44
2. Vilket namn står på ditt födelsebevis: Ann Margareta och ett efternamn
3. Smeknamn: har inget vad jag vet, AnnaPanna ibland, Mamman och Mor B av sonens kompis
4. Vad heter dina föräldrar: S & M-E
5. Antal ljus på din senaste tårta: inga
6. Husdjur: Inga, men vill gärna ha en katt
7. Hårfärg: gråvitt, med svarta slingor.
8. Favoritfärg: blå
9. Piericing: 3 öronhål, två i vänster öra och ett i höger
10. Tatuering(ar): Ja, en blå fjäril i dekolletaget
11. Födelseort: Malmö
12. Bostadsort: Göteborg.
13. Nuvarande bostad: Lägenhet
14. Har du varit kär: jaaaaa
15. Har du varit i några andra världsdelar: nej
16. Har du varit med om en bilkrasch: nej
17. 2 eller 4 dörrar (på bilen): femdörrars , vi har idrottare i familjen
18. Kaffe eller glass: kaffe och glass
19. Snuttefilt eller kramdjur: Rex Tuttinutt, min egen nalle och Mirra, min katt, som jag fick av pappa när jag var 5
20. Antal syskon: en adoptivsyster
21. Färg på strumporna: de jag har på mig är grå med lila änglar
22. Lyckotal: vet inte
23. Favoritfilm: För många
24. Favoritcitat ur en film: "Play it again, Sam"
25. Bästa semestern: Sommar i Piteå
26. Favoritmat: Rotmos och fläskkorv
27. Bästa veckodagen: fredag
28. Senaste låt du lyssnat på: Whole lotta shakin' going on
29. Tandkräm: Aquafresh
30. Favorit TV-program: Gröna Rum
31. Favoritrestaurang: grekiskt
32. Favoritblommor: påskliljor
33. Tycker inte om: bråk och hat, maktfullkomlighet, kontrollfreak, översitteri
34. Sport att titta på: fotboll och hastighetsåkning på skridsko
35. Ögonfärg: blå
35. Senaste sjukhusvistelse: januari 1999
37. Favoritdricka: vatten och rött vin
38. Vilken färg på väggarna i ditt sovrum: vita
39. Hur många gånger kuggade du på körkortet: ingen
40. Vem/var är du om 10 år: jag är mig själv och hos mig själv
41. Vem fick du senast e-mail från: en tjej som heter Carolyn
42. Har du någonsin blivit dömd för något brott: nej
43. Om du fick ett enda kreditkort, vilken affär skulle du välja: En handelsträdgård
44. Vad gör du när du är uttråkad: läser
45. Fras/ord du använder (för) ofta: "Fasen osse" och Nej!
46. Födelsedag: 2/3
47. Vad retar du dig på: dumhet,hat och ondska, maktfullkomlighet, översitteri, kontrollfreak
48. Det bästa du vet: livet och kärlek, att vara älskad, min koloni
49. Läggdags: ja, det är det
50. Stjärntecken: Fisk
51. Värdefullaste ägodel: livet
52. Vad är klockan: 23.57
53. Vad har du för kläder på dig just nu: Svarta jeans och svart top
54. Favoritland: Sverige, Danmark och England
55. Favoritfilmmusik: As time goes by
56. Skostorlek: 40
57. Fobi: Berg- och dalbana
58. Favoritpålägg: ost
59. Om du var tvungen att skänka bort 25 000 till välgörenhet, vem skulle få dina pengar: Cancerfonden
60. Vilket är det vackraste ordet/orden du vet: mitt namn, du är bra som du är, jag älskar dig
61. Bästa bok du läst: Vilhelm Mobergs Utvandrarepos
62. Vad är du beroende av: livet, kärlek, omtanke, vänskap
63. Favoritdjur: elefant
64. Gillar du snö: ja
65. Favoritglass: Lejonet och Björnens hallonsorbet
66. Vad la du dina sista pengar på: Skor till min 14-åring
67. Är du långsint: ibland,
68. Favoritgrupp/artist: The Beatles,Metallica
69. Vilken är din bästa egenskap: snäll, rar, omtänksam, vänlig, empatisk,
70. Vilket är ditt nästa mål i ditt liv: hitta mitt rätta jag och trivas med det
71. Skulle du döda en kattunge om du fick 20 000 kr: nej,
72. Vad gör du i sommar: njuter av min koloni
73. Mest intressanta stad du varit i: det är många det
74. Vilket djur skulle du identifiera dig själv med: vet inte riktigt
75. Vad fascinerar dig mest hos andra människor: deras historia
76. Senaste pojkvännen/flickvännen: Maken
77. Favoritgodis: chokladpraliner
78. Spelar du nåt instrument: gitarr, ukulele, piano
79. Snyggaste kändisen: George Clooney, den enda jag kommer på just nu
80: Vilken person i hela världen skulle du helst vilja träffa, och varför: Min mamma - för jag saknar henne så
81. Vilken film såg du på bio senast: Syriana
82. Senaste köpta skiva: Big Bang med Rolling Stones
83. Roligaste konserten: Metallica i Köpenhamn 2005
l84. Bästa känslan: att vara älskad och behövd
85. Samlar du på något: Ja, pelargoner och bringare
86. I sånt fall, vad: se ovan
87. Är du feminist: Är inte alla det?
88. Favortiminne: Mina tre söners födslar.
89 Favoritskiva: Den vita LP:n med The Beatles
90. Bästa kompis/ar: Min syster Pia, men sedan jag blev sjuk så visade sig några inte vara bästa kompisar
91. Hur tror du att folk som ser dig på stan uppfattar dig: ganska mallig eftersom jag vägrar hänga med huvudet och glo i marken, troligen ganska kaxig
92. Vem stör du dig mest på i detta ögonblick: ingen
93. Favoritlåt: Hotel California
95. Har du en mobiltelefon: ja
96. Vad är det vackraste som finns: livet och kärleken
97. Om du fick en resa helt gratis, vart skulle du åka då: till Kina och Japan
98. Är du homo- eller bisexuell: nej
99. Vad är klockan nu när du är klar: 00:12

Konstig påsk

2006-04-17T00:47:00.000+02:00

Här hade vi en konstig påsk - helt olik de vi brukar ha. Det hela började med att maken blev dålig med feber och frossa och öm i benet. Stannade hemma från jobbet för första gången i sitt liv och då är han verkligen dålig.
Inte hade vi hunnit handla allt heller, men det var det minsta problemet. Jag har ju tonårssöner som elitidrottar och tränar styrketräning bl.a. och de är bra på att bära hem matkassar.
Jag skulle också pynta lite för det var ju trots allt påsk även om maken var sängliggande och yr så fort han försökte gå upp. MEN på vinden var påskpåsen alldeles försvunnen. Jag letade och letade tills jag blev gråtfärdig, men ingen påse. Då gav jag upp.
Gick och köpte björkris och fjädrar, fast det i påskpåsen finns 2 fulla plastpåsar med fjädrar i alla möjliga färger. I bokhandeln fanns det bara orange fjädrar kvar och det är den färg jag ogillar mest näst efter brunt. Men det fick bli orange - det var ett slags tecken på den konstiga påsken.

På Långfredag fick maken 40,3 i feber och ena underbenet svullnade upp och sprängvärkte. Vi tog oss till Axessakuten och där fick han penillin och besked om att om det inte vände inom 36 timmar så fick han ha antibiotika rakt in i blodet. Hem igen och ner i sängen med maken.
Ingen äggjakt med påskägg blev det heller. visserligen är pojkarna ganska stora, men äggjakt har vi alltid haft, men vad gör man när påskäggen ligger i den försvunna påskpåsen och alla ägg i närliggande affärer bara är slut? Jo, man häller allt påskgodis i en jätteskål och sedan gäller djungelns lag. Maken knaprade på sina piller och vi åt ägg och sill m.m.

I morse var svullnaden nere i foten och den var blåröd och när han försökte stå på den gjorde det så ont att han måste gå tillbaka till sängen. Jag vaknade av konstiga ljud, som lät ungefär:
pödd - pödd - pödd - rrrrrrrrrrrrrrrrr - dunk - rrrrrrrrrrrrrr - rrrrrrrrrrrrrrrrr. Jag fick ju gå upp och se vad som hände. Jo, det var maken som hoppade på ett ben fram till skrivbordsstolen och sedan rullade ut i köket för att äta lite fil. Efter 5 minuter var han svimfärdig och det såg inte bra ut alls.
För att göra en lång historia kort, så körde vi till akuten på sjukhuset och de tog in honom omedelbart. Han måste få penicillin intravenöst så att infektionen ger med sig. Han hade fått rosfeber och obehandlad sådan kan leda till blodförgiftning. Hu!!
När jag väl kom hem från sjukhuset var det inte läge för påskmat utan sönerna gick och hämtade pizza och sedan somnade jag och såg varken hockey eller "Six feet under", som är mitt favoritprogram. Jag var så trött efter all anspänning, men nu är han i säkra händer och får stanna där några dagar.

GLAD PÅSK!

2006-04-13T23:30:00.000+02:00

En go' och Glad Påsk önskar jag er alla läsare!!

Skrivarcirkeln: Rum med utsikt

2006-04-04T21:22:00.000+02:00

Tänk – jag kan se hela livet från mitt fönster! Hur många kan det? Parken utanför mitt fönster är stället där allt händer. Här har jag suttit bakom min trådgardin och sett det mesta. Trådgardinen är vit precis som mitt hår och det gör att jag kan se allt, men ingen ser mig.
Jaha, där kommer den unga tjejen med de två stora hundarna. Det är nån ras som liknar whippet, fast de är mycket större. Vinthund?? Men de vill ju inte bara gå en liten sväng på gräsmattan, hörrudu, de vill ju ut och springa fritt, och känna vinden vina kring de flaxande öronen. Nähä, det blev ingen lång runda idag heller. Jaja, en liten hund kanske man skulle ha. Det hade ändå varit lite sällskap, fast det är ju ett sjå att ha husdjur. Mat och veterinär och ut i tid och otid. Nej, det får nog vara. Jaså, de ridande poliserna är ute i dag igen. De behöver väl ut och rastas hästar också. De är stiliga polishästar, men stora. Jag har alltid varit lite rädd för hästar ända sedan jag som liten blev biten av en ponny. Dessutom blev jag trampad av en polishäst en gång under karnevalen i Lund när jag var student. Vi råkade komma lite för långt ut i gatan när karnevalståget skulle gå och polishästarna hade fullt upp med att hålla de glada och uppsluppna studenterna på plats innanför avspärrningarna.
Annars är det inte så många ute i parken nu på förmiddagen. De är väl på sina arbeten och …ja, sopbilen, ja. Gud, vad de är hänsynslösa! Kör över gräsmattan, men det är klart när folk ställer sina bilar i deras väg – vad ska de göra? Käcka grabbar de där ”sopgubbarna” och alltid hjälpsamma på den tiden vi hade huset. Det var aldrig några sura miner när jag hade för mycket sopor nån gång, men det är klart, det hjälpte nog lite att jag bjöd in dem på kaffe och bullar. ”Håll dig alltid väl med vaktmästare, sopgubbar och andra”, sa alltid min mamma, ”det har man alltid nytta av”. Och precis så är det. Ta bara den unge killen här i servicehuset. Jag hinner bara andas lite om att kranen droppar, så är han här som ett skott och fixar det och så kan vi dricka lite kaffe sedan. Han har hår som ser ut som hängande wienerkorvar och stora, stora byxor. Jag är säker på att han kan slå ihop knäna utan att han får tyg emellan. Dessutom brukar han ha små proppar i öronen och liksom studsa fram när han går. Men propparna är inga hörselskydd, som jag trodde först. Nädå! Jag fick prova hans öronproppar en gång och det kom musik, som jag aldrig hört maken till. Mycket taktfast och en mansröst som mumlade nåt ohörbart i takt. Påminde om marschmusik faktiskt om man bortser från mumlet. ”Räpp” hette det sa han, men jag tycker nog bättre om Christer Sjögren i Vikingarna. Han hade stora hål i sina jeans också. ”Jag kan laga dem åt dig. Jag har haft eget skrädderi i många år” sa jag, men han sa att det skulle vara så. Det var modernt. Jaja, det är mycket man inte förstår med modet numera. Men trevlig är han och har skinande vita tänder. Kanske ser de så ut bara för att han är så mörk i hyn. Jaha, så var det dags igen. Fyllona på bänken har festat klart för idag. Där borta kommer polisbilen. Ja, de tar sina rundor med jämna mellanrum. De var väl poliserna till häst som larmat. Gubbarna på bänken vid sandlådan är rätt så oförargliga och slänger till och med sina tombuteljer i papperskorgen, men det är klart ibland blir det bråk och då kan det verka störande på somliga. Mig har de aldrig stört utan de brukar hälsa artigt ”God dag, lilla frun” och då brukar jag hälsa tillbaka och ibland ger jag Johansson en tia. Han var arbetskamrat med min äldste son och hade otur i livet. Numera lever han på sin sjukpension och har det nog inte så roligt alla gånger. Jag tycker att jag lika bra kan missionera lite på hemmaplan, som att skicka pengar till organisationer, där man ändå inte vet om det kommer fram eller försvinner i administrationskostnader. Nu tar de Johansson och leder in honom i bilen. Det ser ut som det blöder i pannan. Han har väl drullat omkull och slagit sig igen. Håhå jaja! Alla gubbarna drar sig bort mot torget och det är bra för då kan småbarnen leka i fred och mammorna kan fortsätta småprata med varann där de sitter på kanten. Tur att solen skiner så att fler vågar sig ut. Annars fanns det inte så mycket att se på för min del. Titta där, där kommer det unga paret, som bor i huset mitt emot, och breder ut den röda filten på gräset. Röd, som kärleken, och de är så söta de två. Pussas hela tiden och ligger så nära, så nära, precis som Bengt och jag gjorde som unga. Det var en härl…oj, är klockan så mycket! Nu ringer det på dörren och det måste vara lunchen som kommer. Jag blir uppassad som en drottning. Aldrig trodde jag att jag skulle få det så bra i livet! Lunch på beställning, fin lägenhet, duktiga barn, rediga barnbarn och TV med Christer Sjögren. Vad mer kan man önska sig? Inget mer, när man har ett rum med så fin utsikt.

Nu skickar jag vidare till Josephine med ämnet: "Jag - en livsnjutare"

Punktering

2006-04-03T11:59:00.000+02:00

Idag fick jag brev från min rektor. Där stod det att jag var varslad om uppsägning "på grund av personliga skäl".
Jag fick genast magdarr och luften gick bara ur mig.
Mental punktering??

Lurad?

2006-04-01T23:20:00.000+02:00

Idag är det 1 april och jag har inte lurat någon och inte heller blivit lurad själv. I Göteborgs-Posten stod det att Systembolaget mitt i centrum skulle sälja alla varor till tyska priser bara idag. Detta för att folk skulle köpa mer i Sverige istället för att importera själv. Jag undrar hur många som gick på det och köade i morse i Nordstan.
Själv känner jag mig ändå lite lurad efter mötet med arbetsgivaren i veckan.. Mötet var hos min läkare, FK var där (vad skulle jag göra utan denna underbara kvinna) .
Det var ett uppslitande möte med 3 människor från arbetsgivaren - kommunen.Jag fick veta att de inte kommer att hitta någon omplacering åt mig eftersom det bara finns lediga tjänster inom vård, skola, omsorg och enstaka andra "akademiska" jobb, som dyker upp då coh då. De kommer heller inte att finna någon plats för mig att arbetsträna på när det nu kan bli aktuellt, eftersom man inte kan arbetsträna i XXX kommun annat än på lediga tjänster. Det låter väl inte klokt?
Min läkare och FK hade en lång och ganska giftig diskussion med de tre och jag blev helt bortglömd. Till slut fick jag nog och krävde storgråtande att de skulle sluta. Mötet var inte så konstruktivt mer än att jag fick besked om att XXX kommun inte kan göra mer för mig nu. Snacka om att känna sig lurad. I alla år har jag tagit hand om alla och nu när jag själv behöver det så finns det inget.

Hur som helst kommer jag att bli uppsagd och sedan får Arbetsförmedlingen och FK ta hand om mig. Ev. går det att förhandla med arbetsgivaren så att de betalar t.ex. terapi och det skulle ju vara jättebra. Men för övrigt känns det som om de bara vill bli av med mig.

Suck, när och hur ska detta sluta??

Idag gick jag förbi lilla skrädderiet, som jag skrev om förut och som var till salu. Det är fortfarande till salu!

2006-03-30T17:15:00.000+02:00

Solen sken i morse från en molnfri himmel och det var 8+, men nu är det mulet och ett stillla regna faller ner över de sista smutsiga snöhögarna i parken. Jag har monterat ihop mitt lilla växthus och riggat lamporna, så nu ska mina små pelargonsticklingar och frösådderna få det mysigt och ljust så det växer fint.
Duvorna är här och kollar läget med jämna mellanrum. De har fått för sig att min balkong skulle vara ett bra ställe att bygga bo på. Vi är INTE överens om det.
Jag har varit hos frissan och gjort mig vårsnygg också. Svarta slingor i allt mitt gråvita och det blev verkligen ett lyft!!
Nu kan våren komma vilken dag som helst.

Skräckdag??

2006-03-27T23:30:00.001+02:00

I morgon blir det en jobbig dag; först "skrynklaren" och sedan tandläkaren . Jag har bitit sönder en tand - aj aj aj

"Hairy balls"

2006-03-27T22:39:00.000+02:00

Trädgårdsmässan var sååå häftig. Jag kunde aldrig föreställt mig att den skulle vara så stor, så många utställare och så mycket att titta på. Det var fantastiskt roligt och det blev ju en del köpt också.

Fyra pelargonsticklingar fick åka med hem ( Occold lagoon, Occold Volcano, Dolce Vita och Nirs Anna) liksom tre clematissticklingar( Gullklematis) , ett "Gardeners belt" att ha spade, sekatör m.m. i ute i trädgården, en piratflagga till kolonin - undrar vad grannen ska säga om det?? - och en "Nisse". Nisse är ett litet odefinierat djur som sitter på en pinne och har en vindsnurra som krage, + 7-8 fröpåsar.

Men någon vindflöjel blev det inte. Kanske får jag göra en själv.

Bilden visar hur några frön jag köpte ska se ut som stora. Ynkliga blommor, men läckra fröställningar. Man förstår att de har fått namnet "hairy balls" :))

Bloggkarta

2006-03-26T23:29:00.000+02:00

Nu har jag också anmält min blogg till bloggkartan.se. Johan som sköter nyligen och en massa andra sidor har startat den här sidan och det är kul att se hur många som finns i Göteborg och på andra ställen i Sverige. Bra jobbat, Johan!!

Göteborg-Stockholm-Göteborg

2006-03-24T22:35:00.000+01:00

I morgon 6.57 går tåget iväg med systern och mig till Trädgårdsmässan i Älvsjö. Som pelargonsamlare och koloniägare så längtar jag efter våren och jorden och kanske kan jag få både växter, inspiration och lite sticklingar med mig hem. Men det jag mest ska spana efter är en vindflöjel. Varför är alla så trista?? Tuppar och hästar i smide eller vedhuggarparet. De enda roliga jag sett någon gång var på Rhösska museets trädgårdsutställning i somras. Men jag minns ju inte vem som gjort dem. Det var en slags fåglar i träpinnar, borst och fjädrar allt i klatschiga färger.
Kanske kan jag hitta nåt som kan passa min lilla lavendelblå kolonistuga.
Rapport följer. På söndag är vi hemma igen.

Kolonivår??

2006-03-23T19:12:00.000+01:00

Nu har kolonisäsongen börjat lite smått. Igår var det årsmöte i odlarföreningen och det känns som om våren hade börjat lite i alla fall. Hela styrelsen blev omvald och så jag undrade varför det bara var män i styrelsen så blev jag förstås snabbt invald som suppleant. Typiskt! Men kanske kan jag få fart på gubbarna. Det skulle inte vara en dag för tidigt.
Jag längtar till kolonin - utan att det ligger snö överallt.

Bloggstafetten: Därför är jag bussguide i Italien.

2006-03-17T23:38:00.000+01:00

Man borde inte behöva förklara varför man är bussguide i Italien. Men för dem som inte förstår ska jag försöka ändå.
Allt en kvinna behöver finns i Italien - vackra kläder, vänliga människor, god mat och dryck och romantiska män och mitt jobb är att delge mina resenärer detta. Jag jobbar på ett reseföretag som heter "Vidga dina vyer" och vi har bussresor till medelhavsländerna, men jag har alltid arbetat i Italien och då på våra bussresor reserverade för kvinnor. Nu är det ju så att kvinnor har olika intressen och därför har vi ett rikt utbud för att kunna möta våra kunders önskemål.
Oftast är resorna över en långhelg eller en respektive två veckor. Vanligast är resorna på en vecka. Då ingår både kultur och strandliv.
Ett vanligt program kan se ut så här:
Resan ner till Italien är en ren transportsträcka och när vi väl är framme finns det olika alternativ att välja mellan:
Bl.a. singelveckan - operaveckan - strandveckan

De som väljer singelveckan är oftast singlar själva, men kan också vara kvinnor som tröttnat på vardagslivet och vill ha lite "krydda i tillvaron". Hur som helst så får varje kvinna en egen guide (manlig sådan), som hjälper dem tillrätta hela veckan och sedan får kvinnan välja vad de vill göra under veckan. Det är inte tal om en egen gigolo utan guiden ska bara se till att resenären mår bra, har roligt och vara sällskaplig. Fast vi lägger oss förstås inte i hur sällskapliga de är. Det är upp till resenären att avgöra. Veckan kan förläggas i Venedig, Rom eller Florens beroende på majoritetens önskan. Bussguiden är då guide på utflykterna till önskade sevärdheter.

Operaveckan är för operaälskarna och denna är alltid i Milano. Här får resenären möjlighet att tillbringa en vecka med en aktiv operasångare som guidar på operan i staden Milano, ger sånglektioner. köper operbiljetter och som sjunger vilka arior, som resenären önskar, var och när de vill. Detta är ett mycket uppskattat alternativ och bussguidens arbete är att fixa allt det praktiska men också att gå med på operan. Detta är INTE en vecka jag uppskattar alls. Mina favoriter heter Metallica och inte Verdi, Puccini och Wagner.

Men det bästa och populäraste av alla alternativ är strandveckan. Då får man sig tilldelad en egen "sandorm". Man får också en reserverad plats på stranden, egen parasoll och egen servitör, som så ofta man vill kommer med kalla drinkar och mat. Vad gör "sandormen" då?
Tja, det bestämmer man ju själv, smörjer in en med sololja, ger komplimanger, småpratar, badar med en, håller en sällskap vid middagen, tar med en på dans, restaurang och följer en hem till hotellet eller vad man nu önskar.

Vad gör vi guider då? Ja, vi alternerar som guider på olika "veckor" och min klara favorit är "strandveckan" eftersom vi som förmån också får en egen "sandorm". Att under en hel vecka bli så uppskattad och underhållen är underbart.
Här har svenska män mycket att lära. Ingen kan ge komplimanger och få en kvinna att känna sig så kvinnlig som en italiensk man, och även om det bara är några futtiga veckor så lever jag på detta resten av året. Det är precis vad en kvinna vill ha; romantik, uppskattning för den hon är och avkoppling i underbar miljö.
Därför är jag bussguide i Italien.

Nu skickar jag stafettpinnen över till IT-horan med ämnet: "Detta gör jag när jag inte kan sova!".